Affinity: Kuslig och grym

Affinity

Betyg: ☆☆☆☆☆
Författare: Sarah Waters
Förlag: Scholastic (2009)
Antal sidor: 388 sidor

Finns till exempel hos Adlibris, Bokus eller CDON.

Handling

Överklassdamen Margaret Prior har nyligen återhämtat sig från ett självmordsförsök då hon börjar besöka Millbankfängelsets kvinnoavdelning. Bland tjuvar och mördare, fascineras hon av den enda som synes oskyldig: spiritualisten Selina Dawes. Margaret blir snabbt hennes vän. Dessa känslor övergår i något djupare, vilket gör att hon snart är intrasslad i Selinas liv och skulle göra allt för att säkra hennes frihet.

Kommentarer

Redan de första beskrivningarna av Millbank gjorde att jag fick en distinkt obehagskänsla. En känsla som inte blir bättre när Waters börjar beskriva kvinnorna som styr fängelset och vardagen för fångarna. Till exempel får inte fångarna prata annat än vid de tillfällen då de blir tilltalade av en fångvaktare eller en besökare. De glömmer bort vissa ord, de som de inte hör i fängelselivets vardag. Den psykologiska tortyren som har rutinerats i fängelset är avskyvärd.

Affinity påminner mycket i tonen om Ficktjuven. Beskrivningen av fångvaktarna påminde i mångt och mycket om beskrivningen av sköterskorna på mentalsjukhuset i Ficktjuven. Men det är som sagt i tonen de är mest lika. De är båda lite tyngre än hennes andra böcker och har svek som ett centralt tema. Skillnaden ligger i att Ficktjuven har ett positivt slut, medan Affinity är en ganska negativ bok. Den påminner även om The Little Stranger med sina övernaturliga toner och hur jag som läsare inte riktigt kan bedöma om det är verkligt eller en bluff.

Liksom alla böcker av Sarah Waters, så betvivlar jag aldrig att Affinity utspelar sig i det viktorianska London. Waters har en särskild talang för att levnadsgöra de perioder hon skriver om. Den här boken är skriven i dagboksformat, något som det tog en stund för mig att förstå, och hon har medvetet använt grammatiska knep som gör att det känns som om den är skriven på 1800-talet.

Genom läsningen har jag två väldigt motstridiga intryck av Selina Dawes. Det ena är att hon är väldigt ung och väldigt lättstyrd av andra som vill utnyttja henne, och det andra är att hon är en otroligt manipulativ bedragerska. Dessa intryck är till synes oförenliga, vilket förmodligen har varit Waters avsikt. Det visar sig nämligen att hon är en motstridig karaktär.

Berättelsen kulminerar i ett slut som är så grymt att det tar ett par minuter innan jag kan förstå den fulla vidden av grymheten. Det är inte så att jag gråter när jag läser, utan ögonen börjar svida tio minuter efteråt då det har sjunkit in. Detta kan mycket möjligt vara det grymmaste litterära slut jag någonsin har läst.

Med Affinity har Sarah Waters skrivit en mörk, gotisk roman som suger in läsaren i det viktorianska London och som inte lämnade mig oberörd. Väl värd att läsas.

Andra som har bloggat om Affinity

Eli läser och skriver

 

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 svar på Affinity: Kuslig och grym

  1. Pingback: Lästa i december 2012 | C.R.M. Nilsson

  2. Eli skriver:

    Åh, jag älskade verkligen den här. 🙂

  3. Pingback: Bokåret 2012 i enkätform - C.R.M. Nilsson

  4. Pingback: Tematrio: Presenter - C.R.M. Nilsson

  5. Pingback: Pride 6x: Sarah Waters » C.R.M. Nilsson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.