Antikens historier av Alf Henrikson

Antikens historier av Alf Henrikson

Författare: Alf Henrikson
Illustratör: Håkan Bonds
Förlag: Albert Bonniers förlag (2000)
Antal sidor: 767 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Under 35 år har Alf Henrikson intresserat sig för de klassiska språken och Antikens historier är resultatet av detta intresse. Den innehåller myterna och äventyren, anekdoterna om filosofer, fältherrar och kejsare, diktarnas och vetenskapsmännens liv och verk, politiken och vardagslivet, de religiösa ceremonierna… kort och gott: hela det klassiska kulturarvet. Henrikson rör sig från de österländska sagornas skattkammare genom Hellas, Hellenismen och Rom fram till medeltidens början.

Den här lilla pocketen är mig en välbekant syn, även om det är första gången jag själv läser Antikens historier. Min latinlärare i gymnasiet älskade den här. Mer än en gång läste han något stycke högt ur den. Så när jag hittade den på Myrorna köpte jag den, men sedan blev den liggande väldigt länge.

Längden på Antikens historier avskräcker något. Men den är fylld av berättarglädje och humor. Det är en bok skriven av någon som är uppriktigt passionerad över det klassiska kulturarvet, som lätt drar med läsaren i sin entusiasm. Det är ett sammelsurium av etymologi, mytologi, historia och anekdoter. Henrikson använder sig av de antika källorna, men påpekar gärna när de har fel och är ute och cyklar.

Antikens historier är kanske inte en bok man bör sträckläsa. Istället borde man läsa ett uppslag här, ett uppslag där. Efter ett tag börjar personer och berättelser flyta ihop. Detta rör särskilt den senare romartiden, då de bytte kejsare var och varannan dag. Det är åtminstone känslan. Men det är intressant hur han visar på hur den svartmålande propagandan ser likadan ut för flera impopulära kejsare, oavsett vilken ålder de levde under. Att utnämna sin häst till konsul eller att ta kalla bad var återkommande tecken på en degenerad karaktär. Boken gör mig riktigt nyfiken på att läsa ett mer nyanserad porträtt av Nero, som troligen inte var en sådan svart skurk som historien har fått oss att tro.

Antikens historier är underhållande, lärorik och ger definitivt mersmak på att dyka in i den här världen.

Betyg 4: Gillade den verkligen.

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.