Författare: Aldous Huxley Förlag: Vintage (2004) Antal sidor: 272 sidor Recensionsexemplar: Nej. Exempel på var den kan köpas i olika format Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON Pocket | Adlibris, Bokus, CDON
Långt in i framtiden har ett idealsamhälle skapats med hjälp av att barn numera framställs på i princip löpande band utan något så ohygieniskt som förlossning. Genom kemiska medel skapas barnens förutsättningar i livet redan från början, så att de är redo att ta sin plats i kastsamhället. Genom hjärntvätt, sex och droger hålls samhällsmedborgarna nöjda med sin roll att bara konsumera. Bernard Marx verkar vara den enda som känner sig illa till mods med tingens ordning. Han hyser ett onaturligt behov av ensamhet och en pervers aversion inför den obligatoriska promiskuiteten. Allt han vill är att slita sig loss. Ett besök till ett av de få bevarade vildereservaten, där det gamla ickeperfekta livet fortgår, kanske kan vara det han behöver…
Brave New World inleds med en massiv informationsdumpning när läsaren leds genom hela processen för hur en samhällsmedborgare blir till. Jag uppskattar hur han har använt sig av kunskaper i kemi och psykologi för att visa hur människorna formas till att acceptera sina roller utan knot eller gnäll. Det är en fruktansvärd värld som målas upp, men den känns ändå fullständigt trovärdig.
Berättartekniskt lämnar Brave New World en del att önska, åtminstone i början. Det blixtrar mellan olika händelser som sker simultant, där lösryckta repliker kommer ur olika samtal. Någonstans i den här röran introduceras vi till huvudpersonen Bernard Marx, en föga sympatisk och gnällig typ som är för ”smart” (jag märker det inte) för att vara nöjd med tillvaron. Eftersom han är tämligen trist så är det inte förrän de anländer till vildereservatet (vad jag ogillar termen ”vilde”, förresten) som saker och ting tar fart. Det är då vi introduceras till John, som är betydligt intressantare även om han gör mig besviken, och de kulturkrockar som uppstår. John blir ett slags spegel för att belysa just hur vansinnigt och inskränkt detta så kallade ideala samhälle är.
Jag måste erkänna att den karaktär jag känner mest för är den stackars Lenina. Hon är den enda av de mest framträdande karaktärerna i Brave New World som fullständigt köper in i världsordningen, vilket beror på den expansiva programmering de har utsatts för. Dessutom har hon oturen att fastna i två mäns fantasier kring henne som hon omöjligen kan leva upp till. Marx äcklas av hur andra betraktar hennes som ett stycke kött, men lägger över en stor del av skulden på henne eftersom hon accepterar detta. John fantiserar kring henne som en kysk gudinna, och blir rasande när hon visar sig vara en kvinna av kött och blod. Hon har det inte lätt, stackarn. Och Aldous Huxley tycker inte ens att hon är viktig nog att ge oss klarhet i hennes öde.
Det jaf ofta tycker är lustigt med dystopier är hur de flesta författare kan föreställa sig hela fantastiska framtidsscenarion, men ändå behåller alla strukturer som finns i deras egen tid. Så är även fallet i Brave New World. De som tillhör de högre kasten beskrivs ofta som ljushyllta, gärna med blont eller kastanjebrunt hår. De enda tillfällen som en annan hudfärg nämns är antingen rörande ”vildarna” eller de lägre kasten. En man som är dörrvakt måste givetvis vara svart, till exempel. Sedan är alla kvinnor lättsamma, ytliga varelser som gladligen hänger på mäns armar.
Brave New World är märkbart en produkt av sin tid, men jag är ändå glad över att ha läst den. Världsbygget känns på många sätt mer genomtänkt än i flera av de moderna dystopierna.
Andra som har bloggat om Brave New World
Bokhora; Bokmalande; Dagensbok; Fiktionista; Lingolitt; literature connoisseur; Skuggornas bibliotek; The Book Pond
Jag såg att denna finns på rea hos bokon, som e-bok då, och jag funderar på att köpa den. Därför blev jag extra glad när jag såg att du hade skrivit om den i dag. Men helt ärligt, det hjälpte inte mitt beslutsfattande ett dugg 😉
Hm, alltså, jag tycker att den är klart läsvärd. Men den är märkt av sin tid, har en unken kvinnosyn och hade kunnat berättas på ett snyggare vis. Samtidigt tänker jag mycket på den.
Den kostar bara 39 kr och eftersom den är e-bok så tar den heller ingen fysisk plats i hyllan. Det får nog bli ett inköp 🙂
Låter bra 🙂 Ska bli spännande att höra vad du tycker om den när det blir dess tur.
Pingback: Boktolva 2016 - C.R.M. Nilsson