Burning Girls and Other Stories av Veronica Schanoes

Burning Girls and Other Stories av Veronica Schanoes

Författare: Veronica Schanoes
Förlag: Tor (2021)
Antal sidor: 336 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Burning Girls and Other Stories är Veronica Schanoes första novellsamling. Den består av tretton noveller av varierande längd. Hon har en akademisk bakgrund inom litteratur, med ett särskilt fokus på sagor och folktro, som definitivt har inspirerat denna novellsamling. Jag köpte den av ren impuls på årets bokrea och ångrar inte en sekund att jag gjorde det.

Nu ska jag inte låtsas att allt i Burning Girls and Other Stories är fantastiskt. För allt är inte det. En del av novellerna är konstiga, abstrakta, flummiga på ett vis som varken gör dem eller läsaren en tjänst. Men tillräckligt mycket är fantastiskt för att erbjuda en rejäl bokbaksmälla. Detta är suggestivt och mörkt. Många gånger omarbetar Schanoes välbekanta sagomotiv tills de grundläggande elementen är där. Tillräckligt för att vi ska känna oss trygga. Men samtidigt så är det vridet så många varv att det blir alldeles eget. Ofta säger det också något om den judiska upplevelsen i USA.

Det är novellen Phosphorus som får mig att förstå hur fantastisk Burning Girls and Other Stories kan vara. Den får mig lite att tänka på verklighetens radiumflickor, som målade urverk med självlysande färg och fick betala ett fruktansvärt pris. Här tillverkar huvudpersonen en sorts tändstickor, vilket får hennes käke att ruttna och kroppen att ge upp i förtid. Det är ett porträtt av arbetarrörelsen med en mörk fantasytvist. Folktro leder till märkliga händelser.

Därefter kommer Ballroom Blitz. Också bekanta sagomotiv: ett gäng bröder som har gjort en häxa förbannad och därför aldrig kan lämna hennes bar. Enda hoppet är att dansa med samma flickor i ett hundratal nätter. Även om det innehåller sagoelement, så är kärleken här inte enkel. Den är kantad av taggar och depression. Novellen väcker också frågan vad man ska göra när man har undflytt förbannelsen?

En tredje favorit är Rats. Det är en sagotolkning av Nancy Spungen och Sid Vicious. Om vad det var som gjorde dem så självdestruktiva. De har bokstavligen råttor under huden som river och sliter. Det här är riktigt mörkt, men samtidigt oerhört vackert skrivet när Schanoes leder oss mot det oundvikliga slutet.

Titelnovellen Burning Girls är en finurlig sorts variant på Rumpelstiltskinsagan, som blandar in judisk folktro i det hela. I det gamla hemlandet råder krig, så en kvinna sluter ett avtal med en demon för att säkra sin familjs övergång till det nya landet. Dessvärre leder händelser till att demonen inte anser avtalet vara uppfyllt. Det här är en fantastisk berättelse om familj och vad man är villig att göra för att rädda den. Samtidigt skildrar den immigrationsupplevelsen i det tidiga 1900-talets USA.

Burning Girls and Other Stories är inte fantastisk rakt igen. Men det som är fantastiskt dröjer sig kvar länge hos läsaren och gör det svårt att påbörja en ny bok.

Betyg 5: Den var fantastisk!

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.