Canada av Richard Ford

Författare: Richard Ford
Förlag: Bloomsbury (2013)
Antal sidor: 515 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Dell Parsons föräldrar bestämde sig inte för att råna en bank för att de var dåliga människor. Snarare hade det med dåliga instinkter och otur att göra. Men deras fängslande påverkar Dells och hans tvillingsyster Berners liv för all framtid. Temperamentsfull och viljestark rymmer Berner från deras hem i Montana och lämnar Dell ensam kvar. Men han räddas innan myndigheterna kommer för att ta hand om honom. En familjevän för honom över gränsen till Kanada, där han tas om hand av den mystiske Arthur Remlinger. Men Dell upptäcker snart att i denna nya värld, fylld av hemligheter och omvälvning, så är han inte den enda vars förflutna ligger på andra sidan gränsen.

För ett par år sedan deltog jag i en utlottning av Richard Fords Canada, som jag också vann. Det var ingen bok jag hade hört talas om tidigare, men en liknelse till Alice Munros författarskap gjorde att jag genast blev nyfiken. I samma stund som den landade i min brevlåda kastade jag mig över den, bara för att lägga den åt sidan efter 70 sidor. Det var kanske inte rätt tillfälle, tänkte jag. Nu vet jag att det snarare är så att jag inte kommer överens med Fords sätt att skriva.

Canada börjar dock så bra. Hela första meningen tjänar till att fånga läsaren. Huvudpersonens föräldrar har begått ett rån, som kommer påverka hela hans liv. Sedan kommer det involvera mord. Spännande! Men detta eviga förespeglande fortsätter genom hela boken, vilket gör att jag som läsare får veta saker tio till femtio sidor innan de faktiskt sker. Detta tar helt klart bort drivet att läsa vidare, eftersom jag redan vet vad som kommer att hända.

Sedan brukar jag inte vara den som har något emot långsamma böcker. Tvärtom, jag brukar kunna vara ganska förtjust i dem. Men Canada är i närmast lika trögflytande som sirap. Återigen beror det nog en del på förespeglandet, men också på långa naturbeskrivningar och Dell som betraktare.

Det här för oss till tidigare nämnda jämförelse med Alice Munro: att med små medel lyckas fånga den mänskliga naturen. Även om jag håller med om att likheten finns där, så upplever jag Canada som ytligare. Detta beror på Dell som berättare. Han står på något sätt utanför och betraktar allt som sker, utan att det riktigt påverkar honom. Även när han säger att det påverkar honom oåterkalleligt, så känns det inte i mig som läsare. Allting glider förbi på en ytlig nivå.

Jag får alltid lite dåligt samvete när jag inte gillar en som bok som jag har vunnit, men Canada är inte alls min melodi. Dock kan jag uppskatta att Ford är skicklig hantverksmässigt, även om jag nog inte kommer läsa mer av honom.

Andra bloggare om Canada

Beas bokhylla; Böcker emellan; Fiktiviteter; Män som läser; och dagarna går