Författare: Annika Estassy Förlag: Bokfabriken (2014) Antal sidor: 290 sidor Recensionsexemplar: Nej. Exempel på var den kan köpas i olika format Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON Pocket | Adlibris, Bokus, CDON
Gabriel har det inte lätt. Inte nog med att våren är inställd och hans spermier inte simmar som de ska, utan han har känn på att Cecilia tänker lämna honom. Igen. Samtidigt tvivlar Cecilia på om det var rätt att gå tillbaka till Gabriel när de ändå inte vill samma sak med livet. När den gamle skolkamraten Antoine gör comeback i Gabriels liv har han inte mycket motstånd att sätta emot när Antoine lockar med 300 soldagar om året. Ett miljöombyte är ju precis vad han och Cecilia behöver. Att börja ett nytt liv blir dock svårare än Gabriel har tänkt sig. Och Cecilia har absolut inte glömt vilken hennes hetaste längtan är och hon tänker se till att den går i uppfyllelse.
Jag minns när Annika Estassy bloggade för Debutantbloggen och vi fick följa med när omslaget till Croissants till frukost tog form. Det färdiga resultatet blev så snyggt att jag kände där och då att jag ville läsa boken. Estassy har sedan blivit en författare som jag blivit alltmer nyfiken på eftersom många andra bokbloggare har hyllat.
Min inställning till Croissants till frukost är inte odelat positiv. Mestadels positiv. Men jag har svårt för de här storslagna, ”romantiska” gesterna som egentligen, om du tar ett steg tillbaka och granskar dem, upplevs som lite kontrollerande och orealistiskt krävande. Om någon skulle köpa ett hus i ett annat land till mig i födelsedagspresent och förvänta sig att jag skulle bryta upp och starta upp ett bed and breakfast, ja, då skulle det förhållandet inte finnas kvar efter det ögonblicket. Det är ett för stort beslut att fatta utan att diskutera saken sinsemellan.
Att Cecilia och Gabriel sedan är två karaktärer som är svåra att tycka om gör saken inte lättare. Genom hela Croissants till frukost slits jag mellan sympati och att vilja knuffa dem utför en klippa. Gabriel gör något som får mig att gilla honom i tio sidor, bara för att i nästa stund bete sig som en sådan jubelidiot att jag vill stranda honom någonstans. Cecilias barnlängtan är läskig i sin besatthet och hur långt hon är villig att gå moraliskt för att få ett barn.
Liksom i många sådana här böcker känns det som om parets problem i Croissants till frukost faktiskt skulle lösa sig om de satte sig ned och prata med varandra. Sättet som de är oärliga mot varandra, antingen genom att utelämna saker eller ljuga varandra rakt upp i ansiktet, är frustrerande. Samtidigt känns det som om de förtjänar varandra och jag hejar på att de ska lappa ihop sitt förhållande på något vis.
Inte odelat positiv, nej, men nu har jag gnällt tillräckligt. Vad tycker jag om med Croissants till frukost som gör att jag ändå har ett överväldigande positivt intryck av boken? Miljön, framförallt. De kommer till en nedgången liten fransk by, som vid första anblicken inte är en turistdröm men som har sin särskilda charm. Livet blir inte perfekt från första början, utan byråkrati och husets nedgångenhet sätter käppar i hjulet. Det råder inte brist på dråpliga situationer och jag skrattar mer än en gång.
Jag tycker om att allt inte blir perfekt av att de kommer till Frankrike. Det dåliga i relationen förblir dåligt även när de byter miljö, men att livet i den lilla byn sakta förändrar dem till det bättre. Dessutom finns det en underbart fransk atmosfär i Croissants till frukost som jag verkligen uppskattar.
Croissants till frukost har två frustrerande huvudpersoner som jag har god lust att ruska om, men samtidigt är atmosfären så underbart fransk att jag bara vill drömma mig bort till rosenträdgården och ta en croissant till frukost.
Andra bokbloggare om Croissants till frukost
Bokparet; Bokpool; Boktokig; hyllan; Livet med orden; Maddes bokblogg; Nilmas bokhylla; romeoandjuliet; Västmanländskans bokblogg
Storslagna ”romantiska” gester är något som får mig att dra åt mig öronen. Både i verkligheten och i litteratur. Köpte denna på bokrean, sedan upptäckte jag att det finns en tidigare bok, så jag får väl se hur jag gör 🙂
De är så pass fristående att det går att läsa dem i ordning, tror jag. Jag har hört att det kan till och med vara en nackdel att läsa Solviken först, eftersom en då har lite förutfattade meningar om Cecilia och Gabriel.
Ja den är nog läsvärd. Gillar författaren.
Jag kan tänka mig att läsa mer av henne någon gång.
Den verkar inte vara något för mig, och omslaget gillar jag inte heller. Från en som blivit bortskämd först med Min fantastiska väninna och sedan med Gånglåt av Elin Olofsson.
Jag tycker väldigt mycket om det här omslaget. Gånglåt är riktigt bra, men Min fantastiska väninna är jag inte det minsta lockad av.
Pingback: Månadsrapport: September 2016 - C.R.M. Nilsson
Har nyligen läst klart boken och delar precis din åsikt. Vill också knuffa både Gabriel och Cecilia över en klippa ibland men gillar verkligen miljöerna.