Down under av Johan Ehn

Författare: Johan Ehn
Förlag: Gilla Böcker (2017)
Antal sidor: 315 sidor
Recensionsexemplar: Ja, från förlaget. Tack så mycket!

Exempel på var den kan köpas i olika format
Danskt band | Adlibris, Bokus, CDON

Nittonåriga Jims liv har trasslat till sig i Stockholm. Han flyr till släktingar i Nya Zeeland för att bli en ny och bättre version av sig själv. Till en början tycks allt gå väl: han hittar ett jobb och börjar bygga upp en tillvaro. Men allt går inte helt smärtfritt. Hans konservativa farbror styr familjen med en järnhand. En dag när hans faster hämtar honom efter jobbet lämnar hon av honom på ett vandrarhem. De har förstått att han är homosexuell och därför är han inte längre välkommen att bo hos dem. Nu börjar en omtumlande inre och yttre resa, och till slut vågar Jim äntligen se tillbaka på allt som har lett honom till andra sidan jorden.

Som bekant så följer jag Debutantbloggen sedan ett par år tillbaka. Johan Ehn är en av de debutanter som tagit över scenen i år och hans debutroman Down under är den som jag har blivit mest nyfiken på. Det har varit fascinerande att följa hans tankar kring det här att utgå från självbiografiskt material och förvandla det till en roman. Därmed blev jag väldigt glad när boken dök upp hemma hos mig som en oombedd överraskning från förlaget.

Det finns något med Down under som för mina tankar till Jonas Gardells böcker om Juha. Kanske för att de handlar om sökandet efter sig själv, att hitta ett uttryck för den egna identiteten, om att vara homosexuell i en tid som inte är accepterande. Berättelsen växlar mellan Jims tid i Nya Zeeland och hans förflutna i Sverige. Vi får följa hans skolgång från tidiga år upp till universitetet, där han utsätts för mobbing för att hans klasskamrater inte upplever att han passar in. Det går verkligen att leva sig in i Jims känsla av utanförskap och förvirring. Hur han försöker hitta sig själv.

Allt skildrat på ett enkelt och rättframt språk som gör att Down under känns naken och ärlig. Ehn försöker inte att urskulda när Jim gör ”fel”, utan lägger fram det i ett skoningslöst ljus. Allt är begripligt och fullt mänskligt. Jag sugs in i berättelsen om Jim. Det är svårt att slita sig.

Down under är en fin debut om utanförskap och att finna sig själv.