Emma

Emma

Regissör: Autumn de Wilde
Manusförfattare: Eleanor Catton
Skådespelare: Anya Taylor-Joy, Johnny Flynn, Mia Goth
Produktionsår: 2020
Längd: 124 minuter

Emma Woodhouse har levt ett enkelt liv i byn Highbury. När hennes guvernant gifter sig, gör hon anspråk på att ha lyckats matcha ihop henne med mannen och anser sig vara en skicklig äktenskapsmäklerska. Harriet Smith är en ung kvinna som hon blir bekant med och som hon är fast besluten att få bortgift med en lämplig man. Grannen mr Knightley varnar henne för att det kanske inte är så lämpligt. Men Emma slår dövörat till med komiska följder.

Nyligen kom det en ny filmatisering av en av Jane Austens romaner, Övertalning. Denna filmatisering har bemötts med blandade recensioner och de flesta som jag har tagit del av har varit negativa. Många gånger har den till sin nackdel jämförts med Autumn de Wildes Emma, som framhålls som en lyckad filmatisering.

Emma är en av få Austenromaner jag faktiskt tyckt om, valde jag att se den i september. Autumn de Wildes filmatisering av denna bok är en visuellt slående film som kan beskrivas med ordet ”vacker” vad det gäller det estetiska. Pastellfärgerna dominerar och fotot är klart och tydligt. Kostymeringen är slående.

Skådespelarmässigt känns det som om man ibland i Emma överdriver de komiska inslagen. Detta gäller kanske särskilt Miranda Hart som den pladdriga och vimsiga grannen miss Bates, som känns lätt överdriven i rollen. Men det är en överlag skicklig ensemble, med imponerande insatser av Anya Taylor-Joy, Mia Goth, Josh O’Connor, Callum Turner och Bill Nighy. Men även om Anya Taylor-Joy är mycket skicklig, lyckas hon ändå inte riktigt på ett övertygande vis skildra den inre förvandling som Emma ska genomgå under filmens lopp. Från en bortskämd ung kvinna till en mer mogen och ansvarstagande person.

Även om Emma är en vacker och mycket välgjord film med fina skådespelarinsatser, lyckas den inte riktigt vara lika bra som boken den är baserad på.

Betyg 3: Gillade den.

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i film och tv och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.