Flickan med glasfötter

Betyg: ☆☆☆
Författare: Ali Shaw
Originaltitel: The Girl with Glass Feet
Översättare: Lisbeth Holst
Förlag: Bra Böcker (2010)
Antal sidor: 319 sidor

Finns till exempel hos Adlibris, Bokus eller CDON. Finns även som pocket hos dessa återförsäljare – Adlibris, Bokus eller CDON.

Handling

Midas Crook bor på St. Hauda’s land, en liten ö där märkliga saker sker hela tiden, men som ingen talar om. Som fotograf ser han världen genom kameralinsen. Ida McLaird återvänder till St. Hauda’s en tid efter att ha semestrat där. Hon letar efter en man som kan berätta mer om det som håller på att hända med henne: sakta förvandlas hon till glas. Förhoppningsvis känner han också till någon form av botemedel.

Kommentarer

St. Hauda’s land är en mystisk planet dit självlysande maneter beger sig för att dö, där malvingade kor finns, där ett djur med en enda blick kan förvandla den som den ser på till helt vit… Dessvärre sprakar inte sidorna av den magi som jag hade förväntat mig. Platsen trollbinder mig inte, den får mig inte att tappa andan, utan magin förblir ganska ytlig. Det blir aldrig så pass drömskt som jag skulle vilja ha det.

Inledningsvis är jag väldigt förtjust. Eftersom jag själv tycker om att fotografera, och att teckna och måla, så kunde jag snabbt relatera till Midas och hans sett att se på världen. Att se ljuset, att se bilderna. Det gjorde det lätt att komma in i hans huvud. Han har en intressant bakgrundshistoria och jag tycker om att se den nystas upp.

Även Ida tycker jag om. Dock känns hennes bakgrundshistoria mindre utvecklad och detta blir en uppenbar brist fram emot mot slutet. Jag kommer henne inte nära på skinnet, vilket gör att jag aldrig upplever något krypande obehag över hennes förvandling. Visst sympatiserar jag med henne, men det blir på samma sätt som jag skulle sympatisera med en främling. När jag läser en bok vill jag att karaktärerna inte ska kännas som främlingar, utan som nära vänner. Jag vill känna skräck inför Idas förvandling och bita naglarna ju längre berättelsen går för att jag så hemskt gärna vill att de ska rädda henne. Det blir inte riktigt så, utan det känns som hon mest finns där för att locka fram känslor hos Midas.

Någonstans på vägen tappar jag min förtjusning i boken. Dessa två människor som grep tag i mig, förlorar sin tjusning och jag blir lite uttråkad. Det känns märkligt att skriva om en bok som bara är lite över 300 sidor, men den känns lite för lång. Som om det blev en massa utfyllnad fram tills slutet, som bara rasar iväg. Tempot blev lite ojämnt fram emot slutet.

Flickan med glasfötter är en mystisk och vacker bok, som dock tappade en hel del på vägen och mot slutet hade jag slutat vara engagerad.

Andra som har bloggat om Flickan med glasfötter

Eli läser och skriver; Fiktiviteter; Helenas bokhylla och Sandras bokhylla.