För evigt: Jag kommer att sakna Sam och Grace (Recension)

För evigt

För evigt Betyg: ☆☆☆☆
Författare: Maggie Stiefvater
Originaltitel: Forever
Serie: Wolves of Mercy Falls, #3
Förlag: B. Wahlströms (2012)
Antal sidor: 352 sidor

Finns till exempel hos Adlibris, Bokus eller CDON.

Handling

I början var det Sam som var en varg och Grace som var en flicka. Deras kärlek verkade då omöjlig, tills de fann ett sätt att göra Sam till människa igen. Där borde berättelsen ha slutat där de var som lyckligast. Men det förflutna kommer ifatt Grace då vargviruset alla trodde att hon var immun mot blommar ut. Desperat måste de komma på ett sätt att göra dem permanent till människor. Samtidigt samlar sig folket i Mercy Falls för att göra slut på vargarna en gång för alla.

Kommentarer

Av böckerna i trilogin om vargarna i Mercy Falls, är För evigt den jag tycker minst om. Det hänger mest ihop med att slutet känns slarvigt och stressat. Alltför många saker sker som inte tycks höra ihop med varandra. Folk som blir skjutna, folk som ska flytta och ett kapitel som abrupt utspelar sig en tid senare. Alltihop är saker som kunde ha blivit bra, om de hade fått ta lite större utrymme. Till skillnad från en del jag har pratat med, så störs jag inte av det öppna slutet. Jag störs av att det öppna slutet inte känns som om det hänger samman med det som utspelade sig några sidor innan.

Det är just slutet som gör mig lite frustrerad. I övrigt tyckte jag om berättelsen – det inledande löftet och hur det byggdes upp till det. Jag känner mig bara lite snuvad på upplösning. Till exempel hade jag velat att Sam och Beck skulle ha fått chansen att prata. Källarscenen var som en spark i magen, jo, men det var inte fullt tillfredsställande.

Fram till de sista kapitlen är jag lika förtjust som tidigare. Jag är fascinerad av Coles forskning kring hur viruset fungerar och tycker det är briljant hur han kommer fram till att det liknar malaria. Det är väldigt intressant läsning.

Grace och Sams återförening och kärlek är lika vacker som alltid. Jag är helt lyrisk över dessa två karaktärer. De är mitt favoritpar inom den här genren och jag har svårt att tänka mig att de blir överträffade inom en rimlig framtid.

Även Coles och Isabels kärlekshistoria som utvecklar sig är väldigt intressant. Det är två på olika sätt trasiga människor som finner varandra och som hjälper varandra att läka. Inte lika lätt och rätt som Sam och Grace, men ändå väldigt finstämt.

Det är sorgligt att se denna serie ta slut och jag kommer att sakna Sam och Grace. Men jag är glad över att ha upptäckt den här författaren.

Andra böcker i serien

1. Frost (recension)

2. Feber (recension)

3. För evigt 

3.5 Sinner (recension)

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 svar på För evigt: Jag kommer att sakna Sam och Grace (Recension)

  1. Pingback: Lästa i november 2012 | C.R.M. Nilsson

  2. Pingback: Feber: Stark och spännande fortsätttning (Recension) | C.R.M. Nilsson

  3. Pingback: Frost: Medryckande kärlekshistoria (Recension) » C.R.M. Nilsson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.