Fucking Åmål: Manuskript av Lukas Moodyson

Författare: Lukas Moodyson
Förlag: Bokförlaget DN (1999)
Antal sidor: 192 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Slut hos förlaget. Pröva lyckan på Bokbörsen.

Agnes är ny i Åmål. Eller ny och ny, hon har ju ändå bott där ett tag, men det här med att skaffa sig vänner är inte det lättaste. Hon känner sig ensammast i världen, och vill bara att Elin ska se henne. Elin som hon är så kär i att hjärtat nästan går sönder. Själv tycker Elin att allt är tråkigt och längtar efter att något ska hända. Hennes syster är tillsammans med Markus som tycker att han är tuffast i hela Åmål. Johan är Markus bästa vän och dessutom förälskad i Elin, som dock tycker att han är töntigast i världen eftersom han fortfarande kör moped trots att han går i gymnasiet.

Ibland undrar jag riktigt hur jag tänker. Första gången jag såg Fucking Åmål så tyckte jag mycket om den, andra gången tog jag mig knappt igenom den. Både Agnes och Elin är två fullständigt odrägliga karaktärer och deras kärlekshistoria är föga övertygande. Jag vill så gärna tycka om berättelsen, men tycker inte att den håller. Jag känner mig inte övertygad av Agnes påverkan på Elin, eller av något som händer i varken filmen eller manuset. Så varför i helvete har jag köpt manuset?

Det är ändå rätt kul att läsa manuskriptet bakom Fucking Åmål. Det gör att en får en tydligare bild av hur Lukas Moodyson hade tänkt sig karaktärerna och miljöerna, och hur det skiljer sig gentemot filmen. Därtill läggs det till borttagna scener, hur en skapar en fejkspya och hur arbetet med filmen gick till. För den som tycker om filmen är säkert detta en guldgruva.

Fucking Åmål är säkert en underhållande bok för den som tycker om filmen, men för mig blev det mest platt fall.

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 svar på Fucking Åmål: Manuskript av Lukas Moodyson

  1. Bokhuset skriver:

    Hahaha jag gör också sådana fullständigt obegripliga saker ibland. Ibland med rätt lyckat resultat och oftast med platt fall.
    Jag minns inte filmen speciellt bra, mer än att jag tyckte väldigt mycket om den då. Och jag såg den bara en gång, så det är mitt minne av det hela.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.