Denna torsdag känner jag för att gå på upptäcktsfärd i mina bokhyllor. Därför hänger jag med på Monikas Hett i hyllan. Så här beskriver hon det hela:
Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?
Jag fortsätter lite på temat kurslitteratur:
När vi tänker på kön, så tänker vi ofta att det finns två alternativ. Men hur definieras kön? Är det utifrån kromosomer, hormoner, könsorgan? Vad händer då med människor som hormonrubbningar eller vars könsorgan är svårbestämda? Ofta skiljer vi på kön, som syftar på det biologiska, och genus, som rör det socialt konstruerade. Många av de egenskaper vi associerar med kön är långt ifrån medfödda, utan socialt inlärda. När en då tänker kön som genus är det lätt att föreställa sig ett spektrum av olika könsidentiteter, men vad få tänker på är att det biologiskt också rör sig om ett spektrum. Att säga att det bara finns två kön är en grov förenkling av verkligheten.
Sexing the Body av Anne Fausto-Sterling är en riktig klassiker på kurser i genusvetenskap just därför att hon berör detta. Hennes bok handlar mångt och mycket om hur personer som är intersex behandlas av den medicinska professionen: hur en i närmast slumpmässigt ”korrigerar” tvetydiga könsdelar vid födseln för att det helt enkelt ska vara en snopp eller snippa istället för att låta barnet senare bestämma vad hen själv vill. Det finns oftast ingen medicinsk anledning till de här ingreppen, utan det är rent kosmetiskt.
Jag har bara läst ett kapitel ur den här, men tycker att den verkar väldigt spännande och intressant.
Den verkar verkligen intressant!
Jag tror att den kan vara riktigt spännande 🙂
Det där med sortera in i fack är ju människor väldigt bra på, men det är ju inte alltid så lätt.
Och oftast ska det bara finnas två alternativ, vilket leder till en grov förenkling av verkligheten.
Låter intressant.
Jag tror den kan vara riktigt spännande 🙂