Ink av Amanda Sun (Paper Gods, #1)

ink

Betyg: ☆☆☆
Författare: Amanda Sun
Illustratörer: Petra Dufkova och Ross Siu
Originaltitel: Ink
Översättare: Villemo Linngård Oksanen
Serie: Paper Gods, #1
Förlag: Förlaget Harlequin (2014)
Antal sidor: 345 sidor
Recensionsexemplar: Ja, från förlaget. Tack!

Exempel på var den kan köpas i olika format
Danskt band | Harlequin, Adlibris, Bokus eller CDON

Nu har jag gått och blivit med ny serie igen. Suck. Men när jag fick mejl om Ink så kunde jag bara inte motstå. Nu när jag har läst denna första del, ser jag fram emot uppföljaren Rain.

Katie Greene har precis förlorat sin mamma. Som om det inte vore tungt nog med sorgen, har hon ryckts upp med rötterna och placerats hos sin moster, som bor i Japan. På grund av sina bristande språkkunskaper och de stora kulturella skillnaderna har Katie inte det lätt. När hon träffar Tomohiro dras hon in i något som hon inte riktigt förstår. Han både fascinerar och skrämmer henne. Av någon anledning verkar han försöka undvika henne och när de är nära varandra sker underliga saker: pennor exploderar och bläck börjar droppa. Kanske är det bara Katie som hallucinerar, men det tycks som teckningar får liv kring Tomohiro.

Ink är en bok jag inte borde gilla. Den följer en väldigt typisk mall för en viss typ av ungdomsböcker: tjej kommer till ny plats, hon känner sig vilsen och udda, träffar en mystisk och farlig kille som säger åt henne att hålla sig borta från honom, men de dras förstås till varandra. Men även om handlingen är långt ifrån unik, så har jag så vansinnigt kul medan jag läser Ink att jag sitter med ett leende på läpparna. Det är en lättsmält bok och precis vad jag behövde.

En stor del av att jag gillar det här beror nog på att jag är manga- och Japannörd. Amanda Sun har själv spenderat ett år som utbytesstudent i Shizuoka, där Ink utspelar sig, och det märks. Jag insuper girigt den japanska kulturen och de många japanska ord som förekommer. Det blir lite språkrepetition för min del, men den som inte har haft tidigare intresse av det japanska språket kan nog tycka att de många orden är störande.

Jag gillar också den mytologiska biten som Sun har vävt in i Ink. Eller snarare, hur hon har inspirerats av existerande delar av japansk mytologi och historia och vridit på det tills hon har skapat något eget. Resultatet känns nyskapande och som en frisk fläkt. Emellertid tappar Ink en del i upplösningen vilket drar ned betyget på en annars trevlig debut (jag hade velat sätta en fyra från början).

Ink är inte en unik historia, men det är underhållande läsning som efterlämnar sig en känsla av att vilja veta vad som kommer att hända Tomohiro och Katie härnäst.

Andra som har bloggat om Ink

Boklysten

Andra böcker i serien

Shadows 

Ink

Rain

Tredje bok ännu utan titel

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 svar på Ink av Amanda Sun (Paper Gods, #1)

  1. Låter som att den skulle kunna vara något för mig 🙂

  2. Therése skriver:

    Låter som en bok även för mig. Tyckte den lät spännande redan när jag läste pressreleasen men det var det där med bokberg. Men borde nog lägga på minnet iaf. =)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.