Luna av Julie Anne Peters

luna

Författare: Julie Anne Peters
Förlag: Little, Brown Books for Young Readers (2006)
Antal sidor: 248 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Regan är den enda som känner till sin ”brors” hemlighet: att hon egentligen inte har någon bror, utan en äldre syster. Hon har tagit sig namnet Luna, eftersom hon är en flicka som bara syns i månskenet. På nätterna smyger hon sig in på Regans rum och låter Liam falla bort, förvandlar sig till Luna. Men Luna nöjer sig inte längre med att bara få finnas till i månskenet. Det är dags för henne att ta steget ut i dagsljuset. Men är Lunas vänner och familj redo att välkomna henne in i sina liv?

Jag har haft Luna länge på min att läsa-lista och lika länge har jag önskat mig den i julklapp. Till sist gjorde jag slag i saken själv när jag behövde muntras upp. När jag äntligen kom mig för att läsa den blev jag förvånad över att den var skriven utifrån Regans synvinkel. Det finns väl för- och nackdelar med det valet, men eftersom det är Lunas berättelse jag är intresserad av så hade jag nog önskat att den var skriven ur hennes synvinkel.

I Luna beskrivs Regan som den som alltid har känt till Lunas hemlighet och varit den som har stöttat henne, vilket jag inte märker så mycket av i boken. Istället upplever jag det snarare som en skildring av ett syskon som förbittrat finner sig i skuggan av sitt äldre, mer begåvad syskon och som tycker att hennes liv tas över av denna. Det är ett realistiskt porträtt av en komplicerad syskonrelation, och det känns verkligen som om Regan är en typisk tonåring.

Det är svårare att få grepp om Luna. Hon ska vara så himla smart, men gör dumma saker som att iklädda sig en främmande kvinnas nattkläder och smycken när hon rycker in som barnvakt åt Regan. Även om Julie Anne Peters har strävat genom hela boken att vara respektfull så upplever jag att hennes skildring av en transperson är lite stereotypisk. Istället för att skapa en levande karaktär av Luna så blir hon istället något slags symbol som ska kryssa i rutorna för en ”typisk” transperson.

Därtill förekommer det tillbakablickar i Luna som är riktigt klumpigt inklistrade i historien. Kursiverade stycken som det inte byggs upp inför, utan som bara finns där för att mata läsaren med information om syskonens förflutna och alla tecken som har funnits på Lunas könsdysfori. Dessutom är dessa sektioner märkligt avstavade, vilket stör i läsningen.

Ändå vill jag inte påstå att Luna är ett bottennapp. Snarare är det en något förenklad, men välmenande skildring av hur det kan vara att vara transtjej.

betyg3

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.