Märta och Hjalmar Söderberg: En äktenskapskatastrof av Johan Cullberg och Björn Sahlin

Författare: Johan Cullberg och Björn Sahlin
Förlag: Natur och Kultur (2014)
Antal sidor: 350 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Överklassflickan Märta Abenius blev författaren Hjalmar Söderbergs första hustru och mor till tre av hans barn. Hon led av en svår reumatisk sjukdom, som tidvis kom att hindra henne från att ta hand om sina barn. När Söderberg ville avsluta äktenskapet på grund av långvarig otrohet blev hennes reaktion häftig. Efter tio års äktenskap tvångsintog Märta på sinnessjukhus. Det står dock inte att finna några klara tecken på sinnessjukdom vare sig i journal eller i andra dokument. Märtas maktlöshet inför Hjalmar och hans förläggares och läkarvänners samarbete var total. Ingen tog till vara hennes rättigheter och hon dog som fattighjon.

Jag tror att jag fick tips om Märta och Hjalmar Söderberg: En äktenskapskatastrof genom tisdagstrion, men är inte riktigt säker. I alla fall har jag sett mycket fram emot att läsa den. Därför gör det mig besviken att den är så tråkigt och träigt skriven. Johan Cullberg och Björn Sahlin utgår i huvudsak från brev, dokument och journaler vilket stundtals gör att jag tappar fokus. Likaså gör de ibland, i mitt tycke, onödiga utvikningar när de skriver biografier kring personer som nämns i texten, såsom Söderbergs barn eller psykiatrikerna.

När jag läser Märta och Hjalmar Söderberg: En äktenskapskatastrof har jag nyligen läst Ers majestäts olycklige Kurt. Jag kan inte låta bli att jämföra dem båda, och undra hur denna berättelse skulle ha tagit sig om den hade varit mer av en dokumentärroman. Ett problem som författarna stötte på när de skulle skriva boken är att det sällan var så att Märta själv fick komma till tals. Istället får hon skildras utifrån hur andra har betraktat henne, vilket gör att fokus ibland lite väl mycket hamnar på Hjalmar Söderberg. Dessutom uttrycker sig författarna klumpigt ibland, som när de kallar PTSD för en överreaktion. What the ever-loving fuck?

Men trots att jag tycker att Märta och Hjalmar Söderberg: En äktenskapskatastrof är tråkigt skriven, kan jag inte hjälpa att sugas in i den. Jag blir omskakad. Jag blir arg. Jag blir ledsen. Jag vill på något sätt lyfta Märta ur historien och ge henne ett bättre liv, ett liv hon förtjänar. Hon var bräcklig och hennes reaktion när relationen till Söderberg tog slut var inte alla gånger sund, men hon var i beroendeställning till honom. Och han flydde undan sitt ansvar, gång på gång. Han bidrog till att hon tvångsvårdades på psyk utan anledning, där hon ansågs var besvärlig för att hon ville ha behandling för sina fysiska krämpor.

Nej, Märta och Hjalmar Söderberg: En äktenskapskatastrof må inte vara den mest välskrivna bok jag har läst, men den är berörande och upprörande. Helt klart värd att läsa.