We Need to Talk About Kevin är djupt obehaglig

we need to talk about kevin 2

Bildkälla: Discshop.

Regissör: Lynne Ramsay
Manus: Lynn Ramsay
Skådespelare: Tilda Swinton, Ezra Miller, John C. Reilly
Produktionsår: 2011
Längd: 112 minuter

Exempel på var den kan köpas i olika format (som import)
Bluray | Discshop
DVD | Discshop

Eva Khatchadourian brukade vara en välkänd författare till reseböcker, men gömmer sig nu på ett monotont arbete på en resebyrå. Hon försöker komma till rätta med sitt förflutna, särskilt relationen till sonen Kevin. Genom hela hans uppväxt har hon kämpat för att lära sig älska honom, trots de alltmer illvilliga och makabra sakerna som han gör. Men Kevin är långt ifrån färdig. Hans sista akt är något som ingen kan se komma och som kommer att ödelägga ett helt samhälle.

En av de bästa böckerna som jag läste förra året var Lionel Shrivers oroande bok We Need to Talk About Kevin, där frågor om arv och miljö väcks i en alltmer nervkittlande berättelse om ett dysfunktionellt förhållande mellan mor och son. En stor del av dess styrka ligger i dess form, en form som inte riktigt översätts till den vita duken.

Filmen We Need to Talk About Kevin är nämligen inte fullt lika bra som boken, men fortfarande en stark film. Vi får möta Eva, mästerligt spelad av Tilda Swinton, i nutid när hon tvingas utstå attacker och skrubba bort röd färg som någon slängt över hennes hus. Orsakerna till detta ges i en, till en början, serie klumpiga tillbakablickar där vi får lära känna Evas man och hennes son. Ju längre in i filmen en kommer, desto smidigare blir återblickarna till dess att jag är helt uppslukad.

En stor del av styrkan i We Need to Talk About Kevin ligger i skådespelarna. John C. Reilly är bra på att spela en välmenande, men inte särskilt smart man och passar bra i rollen som Evas make Franklin. Swinton är som alltid lysande. Men det är kanske Ezra Miller som tar hem priset. Hans porträtt av Kevin är djupt obehagligt och störande på ett sätt som nästan ger mig mardrömmar. Han har verkligen lyckats fånga känslan i karaktären så som den förmedlades i boken. Lika så har Swinton och Miller en enastående kemi, vilket gör att de verkligen lyckas få fram det komplexa och osunda i Evas och Kevins relation.

Fotot i We Need to Talk About Kevin är riktigt snyggt. Valet av country music har också skapat en paradox gentemot filmens alltmer mörka ton och uttryck. Även om filmen inte är lika stark som boken, så är det ändå en riktigt lyckad filmatisering och helt klart sevärd.

betyg4

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i film och tv och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

4 svar på We Need to Talk About Kevin är djupt obehaglig

  1. Monika skriver:

    Jag minns egentligen inte speciellt mycket av den här filmen. Några tydliga bilder från början har jag, men sedan minns jag i stort sett bara en känsla. En ruggig film.

  2. MissMagic skriver:

    Just det! Denna har jag både velat läsa och se. Få eta tag i at skaffa boken snart alltså… Låter så obehaglig men intressant.

    • C.R.M. Nilsson skriver:

      Boken är verkligen helt lysande. Filmen når inte riktigt upp till samma nivå, vilket nog beror på att berättartekniken inte går att översätta till vita duken på samma sätt. Men det är fortfarande en riktigt stark film 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.