Orange is the new black av Piper Kerman

orange is the new black

Författare: Piper Kerman
Originaltitel: Orange is the New Black
Översättning: Jan Hultman och Annika H. Löfvendahl
Förlag: Norstedt (2014)
Antal sidor: 346 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Som tjugoåring hjälpte Piper Kerman sin dåvarande flickvän att smuggla drogpengar till Europa. Hon har sedan dess skurit av alla band till den delen av sitt förflutna. Nu lever hon ett framgångsrik liv i New York. Men det förflutna är inte färdigt med henne. Tio år senare döms hon till ett femton månader långt straff i det ökända kvinnofängslet Danbury. När hon ikläder sig den orangea overallen har hon ingen aning om vad som väntar henne.

Jag har inte någon som helst relation till tv-serien Orange is the New Black, även om jag har tänkt åtskilliga gånger att jag ska titta på den. Ändå har jag varit märkligt intresserad av att läsa Piper Kermans självbiografi som tjänat som inspiration till tv-serien. Med facit i hand misstänker jag att de inte har särskilt mycket gemensamt. Det kan mycket väl vara så att tv-serien till och med är bättre.

Jag brukar annars gilla biografier. De allra bästa biografierna är de som håller individen i centrum, men sätter in det hela i en större och vidare kontext. Som kommenterar på vår samtid. Annars är det lätt att biografier leder till navelskådande, vilket jag personligen tycker är lite trist. Tyvärr tillhör Orange is the new black till största del av det navelskådande slaget.

Nog för att Kerman försöker att lyfta Orange is the new black till en vidare kontext. Men det är för lite för sent. Det hon i huvudsak lyfter fram är Kriget mot knark, som innebär att oavsett hur liten del du själv har haft i en knarkhärva så kan du bli dömd till långa fängelsestraff utifrån den kvantitet som har varit i omlopp. Att säga att det inte har varit effektivt är en underdrift. Det är inte som om polisen får fast de stora fiskarna och det har lett till att amerikanska fängelser är överfulla.

Det finns annat som hon skulle kunna lyfta fram, som hon faktiskt kommer i kontakt med under avtjänandet av sitt straff. En anledning att hon klarade sig så väl under sitt straff var att vakterna hyste sympati med henne eftersom hon var vit, välutbildad medelklass. Detta står i bjärt kontrast mot de flesta fångar som hon mötte i fängelset och det hade varit intressant att se henne reflektera mer över sina egna privilegier i Orange is the new black. En annan gripande scen är när det blir mors dag i fängelset. Det är många mödrar som sitter i amerikanska fängelser och vars barn förmodligen inte kommer få någon större relation till dem.

Inledningsvis har jag också lite svårt för Kerman själv. Nog för att hon skriver att hon är beredd att ta sitt ansvar för sina handlingar, men det finns ändå något i tonen som gör att det känns som om hon tycker att hon genom att ha blivit en produktiv medlem av samhället borde slippa undan. Därtill lassar hon över väldigt mycket av ansvaret på Nora. Av det lilla som skildras av deras relation så utövade Nora varken psykiskt eller fysiskt våld mot Kerman och verkade inte ha någon särskild makt över henne. Det var Kerman själv som fattade de beslut hon gjorde som ledde fram till händelserna i Orange is the new black.

Sedan gillar jag inte personligen, även om det är fritt fram för alla att kalla sig vad de nu fan vill, att hon refererar till sig själv som ex-lesbisk för att hon är ihop med en man. Trots att attraktionen till kvinnor tycks bestå. Än mindre tycker jag om hur hon som självbenämnd ex-lesbisk ändå tycker sig ha rätt till att kunna avgöra vem som är ”verkligt” homosexuell eller inte. Fast allravärst tycker jag om hur hon refererar till trans kvinnan Vanessa som ”nästan-kvinna” och ofta liknar henne vid en dragqueen. Transfobi och homofobi hade jag gärna klarat mig utan.

I övrigt är väl Orange is the new black en intressant, om än slätstruken, biografi. Jag tror dock att tv-serien kan vara mer underhållande.

betyg3

Andra som har bloggat om Orange is the new black

Benitas bokbloggBoklysten; CissiGripHyllvärmarprojektetMsHisingen; Sladdertackans bokblogg; TidningsIda

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

9 svar på Orange is the new black av Piper Kerman

  1. Tv-serien är mycket mer underhållande, mer dramatisk på alla sätt (plöjde andra säsongen förra veckan och bara älskade!) och full med härliga karaktärer. Piper är en av dem jag tycker minst om där med, man känner igen henne från boken trots att de andra internerna skruvats åt några varv allihop.

  2. Louise skriver:

    Skulle vilja läsa den här, älskar serien och blev därför sugen på att läsa boken. Kan dock tänka mig att de skiljer sig från varandra mycket. Men av din recension att döma så tycker jag att det låter som att boken ändå är läsvärd och att det finns en del att reflektera över kring den.

  3. Lena skriver:

    Har länge tänkt se serien, men har bara hunnit se första avsnittet, sedan har massa andra serier kommit emellan.

  4. Pingback: Orange is the new black av Piper Kerman | Lottens Bokblogg

  5. Annette skriver:

    Jag plöjde de tre första säsongerna i ett svep förra året. Skådespelarna är fantastiska, de är verkligen trovärdiga i sina roller. Den jag gillar minst i serien är personen som spelar Piper, konstigt nog. Bäst är karaktären Taystee, hennes sätt att använda miner och kroppsspråk är makalöst bra. Om du inte sett serien, gör det. Man sitter ofta och småler för sig själv, eller förfasas. Hur som helst blir man fast.

    Jag har tänkt att jag skall läsa boken, men det kanske räcker med tv-serien då, utifrån vad du skriver. Jag har fortfarande inte läst Damien Echols’ bok ”Dödsdömd”, jag kanske skall läsa den först.

    • C.R.M. Nilsson skriver:

      Någon gång ska jag allt titta på tv-serien 🙂 Det lär verkligen inte vara samma sak, boken och serien, utan det är ganska stora förändringar det rör sig om. Bland annat vet jag inte vem Taystee är. Antingen finns hon inte med i boken eller så hade hon ett annat namn där (de har bytt en del av namnen i tv-serien).

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.