Tiden är inte än av Elin Boardy

Postat den torsdag 12 oktober 2017 av C.R.M. Nilsson 

Författare: Elin Boardy
Förlag: Wahlström & Widstrand (2017)
Antal sidor: 274 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON

Det är Sverige cirka år 1350 i ett Europa som ligger i ruiner. Digerdöden har satt sina klor i kontinenten och på bara ett fåtal år har den utplånat en tredjedel av befolkningen. I detta kaos lämnar en kvinna allt bakom sig och fler ut ur landet för att möta sitt öde. Hennes vandring blir mycket lång och utan mål, annat än bort. Bort från det förflutna, från minnena. En flykt som tar henne till en mängd olika platser där folk alltjämt lever och försöker överleva. Till pestläkarna, gycklarna, hororna, änkorna, de föräldralösa. Hon får möta såväl vänlighet som illvilja.

I Tiden är inte än får läsaren möta en berättare utan namn, som är undflyende till sin natur. Under resans lopp byter hen både kön och namn. Det är en person som har förlorat precis allt och som måste förhålla sig till det. Länge hålls läsaren i mörker om vad det är som har hänt. En pusselbit delas ut här och var. Inte förrän på slutet får vi veta vad det är som har gjort att hon lämnat allt för att söka döden.

Tiden är inte än är skriven på ett läst distanserat vis med en allvetande berättarröst, som knyter an till framtida händelser och hur allt genom historiens lopp går igen. På medeltiden var det judarna som fick vara syndabockarna, idag är det andra. Det är definitivt en historisk roman, men det är också en bok om idag. Om hur vi relaterar till människor på flykt.

Trots distansen lyckas Tiden är inte än ändå bli riktigt drabbande. Kanske beror det på Elin Boardys sätt att skriva: lågmält, men ändå med lyriska inslag. Tempot är långsamt och berättelsen får ta sin tid att veckla ut sig. Först på slutet faller alla pusselbitar på plats och helheten kan ses.

Tiden är inte än är min första bekantskap med Elin Boardy, men att den är drabbande och aktuell gör mig ytterligare nyfiken på hennes författarskap.

Publicerat i läsning | Etiketter , , , , | 1 kommentar

Jaktturen av Agnés Desarthe

Postat den onsdag 11 oktober 2017 av C.R.M. Nilsson 

Författare: Agnés Desarthe
Originaltitel: Une partie de chasse
Översättning: Marianne Tufvesson
Förlag: Sekwa förlag (2015)
Antal sidor: 165 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Danskt band | Adlibris, Bokus, CDON
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Tristan och Emma är nykomlingar i byn. För att komma in i gemenskapen uppmuntrar Emma Tristan till att följa med jaktlaget ut. Men allt går snett. Först skadeskjuter han själv en kanin, som verkligen måste överleva. Sedan skadar sig en man allvarligt. Medan de andra går efter hjälp så stannar Tristan kvar hos den skadade och märker hur en stor storm närmar sig. Under dess annalkande hot återberättar han scener ur sitt liv för den skadade mannen. Hela tiden är han noggrann med att hålla kaninen varm och vid liv. Snart uppstår ett samtal mellan honom och kaninen, som undrar vad det verkligen innebär att vara människa.

Jaktturen är en märklig bok. Den berättas ur flera olika synvinklar och vi får beröra tragiska öden. Kaninen skulle vilja dö av hög ålder, något som är ovanligt för hans sort. Samtalet mellan honom och Tristan berör kärlek, sorg och svårigheten att vara människa. Detta kanske exemplifieras mest av Tristans liv med en missbrukande mamma som vill ha ett fint liv och vars älskare försöker ge henne en smak av det. En älskare som sedan försöker ge Tristan vidare möjligheter i livet och skickar honom till England för att studera. Där blir han varse språkets betydelse för identiteten.

Enklast vore kanske att beskriva Jaktturen som en slags fabel. Det är dramatiskt med stormen och raserade tunnlar, men det är samtalen med kaninen som gör romanen verkligt intressant. Kaninen ser människan utifrån och ifrågasätter hennes livsval och prioriteringar. Det är ingen tung bok, utan med korta kapitel flyter det lågmält på. Ibland blir det otydligt varför vissa saker berättas, allt kommer inte fram, men det gör inget. Känslan boken lämnar efter sig är en av hopp: det finns hopp om människan.

Jaktturen är en märklig, lågmäld bok, men som är klart läsvärd.

Publicerat i läsning | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Att säga farväl till en dröm

Postat den tisdag 10 oktober 2017 av C.R.M. Nilsson

Det står överallt på bloggen. ”Drömmer om att bli författare”, ”aspirerande författare”, om saker jag har skrivit, antologier jag har medverkat i.

Men sanningen är den att jag inte skriver alls längre. Annat än recensioner. Jag har i princip inte skrivit något annat än en enstaka dikt sedan förra våren, när jag gjorde klart de sista uppgifterna för Creative Writing I på Malmö högskola. I februari 2016 fick jag en idé till ett romanprojekt som jag skrev febrilt på i en vecka och sedan tappade bort. Jag har bokmärkt skrivartävlingar, vars deadlines har passerat en efter en eftersom jag helt enkelt inte skriver.

Med tanke på allt som har hänt sedan 2013 och hur jag har mått, är det kanske inte så konstigt. Saken är den att jag inte ens saknar det. Då är en illa ute, tänker jag. Skrivandet var en så naturlig del av mitt liv från år 2001 till år 2013 att jag borde ha starkare känslor för att inte skriva än jag har.

Jag håller inte med alla de som säger att en ska se skrivandet som ett jobb. Det är ett urbota dumt synsätt i mina ögon och fungerar inte alls för mig. Men att skriva lite varje dag, det tycker jag att en ska göra. Om det så är en dagboksanteckning. Det måste finnas – kanske inte lust – men en drift att skriva och den driften tycks jag ha förlorat. Jag har för närvarande inga berättelser som vill ut. Om jag sätter mig ned och skriver kan jag få ut en berättelse och få till det rätt så bra, men berättelserna stojar inte och trängs inte och vill inte frenetiskt ut som de har gjort tidigare. Jag lever inte med mina karaktärer och idéer på det sätt som jag gjorde tidigare, vilket gör det omotiverande att skriva. För mig är skrivande att alltid ha en fot lite halvt i den värld jag har skapat.

Jag saknar inte skrivandet just nu. Och för närvarande drömmer jag inte alls om att bli författare. Det är något jag knappt kan förmå mig själv att sätta ned på pränt. Magen drar ihop sig, det isar, jag vill trycka på ”delete.” Det har varit en sådan stor del av mig så länge. Är en del av min identitet, av den Cassandra jag har vuxit upp till att bli. Vem är jag utan den drömmen?

Men för närvarande är det inte min dröm.

Jag tror att driften kommer tillbaka. Om inte nu, kanske om tio år. Då kan jag kanske återerövra drömmen på nytt.

Idag borde jag kanske stryka alla meningar som refererar till en författardröm. Skriva om min presentation här på bloggen.

Men jag tror inte jag klarar det idag.

Publicerat i okategoriserad | Etiketter , | 8 kommentarer

Supernatural, säsong 3

Postat den måndag 9 oktober 2017 av C.R.M. Nilsson

Recensionen kan innehålla spoilers för tidigare säsonger i serien.

Skapare: Eric Kripke
Skådespelare: Jensen Ackles, Jared 
Padalecki
Produktionsår: 2007
Säsong: 3
Antal avsnitt: 16
Längd: 624 minuter

Exempel på var den kan köpas i olika 
format
Bluray | Discshop
DVD | CDON, Discshop

Efter att ha sålt sin själ i slutet av förra säsongen för att bringa Sam åter till de levande, har Dean bara ett år kvar att leva. Därefter kommer helveteshundarna släpa med sig hans själ ned i helvetet. Detta är klart något som Sam inte kan acceptera, utan han försöker att hitta ett sätt att rädda sin bror. Något Dean inte vill, eftersom att om han försöker slingra sig ur sitt avtal så kommer Sam att dö. Trots desperationen som de känner så tar aldrig jobbet slut. Monstren och spökena vilar inte, utan bröderna måste se till att rädda sina medmänniskor.

När säsong 3 av Supernatural sändes så rådde det författarstrejk i Hollywood, vilket gjorde att denna säsong blev något kortare än de andra. Kanske var detta till säsongens fördel. Det tvingar den att vara mer koncentrerad och fokusera på brödernas relation medan klockan tickar ned. Det är här grunden läggs för det senare misstroende som kommer att prägla dem. De börjar undanhålla saker för varandra och ljuger.

Det finns några avsnitt som jag tycker sticker ut i den tredje säsongen. Ett är Bad Day at Black Rock, där en hartass med en förbannelse skänker stor lycka till den som innehar den men ond bråd död åt den som tappar bort den. Även om det är lite splatteräckligt stundtals, så är det också ett roligt avsnitt. A Very Supernatural Christmas är seriens otäckaste avsnitt när en ond tomte drar med sig folk upp genom skorstenen. I Mystery Spot tvingas Sam återuppleva samma dag om och om igen, där Dean alltid oundvikligen dör.

Den tredje säsongen av Supernatural är kanske inte fullt så stark som sina föregångare, men den är ändå riktigt bra.

Publicerat i film och tv | Etiketter , , , | 2 kommentarer

Supernatural, säsong 2

Postat den måndag 9 oktober 2017 av C.R.M. Nilsson

Recensionen kan innehålla spoilers för tidigare säsonger.

Skapare: Eric Kripke
Skådespelare: Jensen Ackles, Jared 
Padalecki
Produktionsår: 2006
Säsong: 2
Antal avsnitt: 22
Längd: 903 minuter

Exempel på var den kan köpas i olika 
format
Bluray | Discshop
DVD | CDON, Discshop

Slutet av första säsongen lämnade Sam, Dean och deras pappa fast i en röra av söndersliten metall. I bilolyckans efterdyningar drabbar tragedi bröderna Winchester och de tvingas vacklande försöka hantera det. På sina olika vis. Dean brottas med en hemlighet och uppdrag som pappan gett honom när de på nytt ger sig efter den gulögda demonen. Att denne har en plan för Sam och de andra som är som honom står klart. Det gäller att lista ut vad denna går ut på för att kunna sätta käppar i hjulet för den stora planen.

Jared Padalecki och Jensen Ackles har en fin kemi på duken som gör att jag verkligen är helt fast i Supernatural. Berättelsen om två bröder som älskar varandra så här djupt och innerligt är ovanligt, vilket blandat med den mörka tonen och humorn gör det oemotståndligt för mig. I de tidigare säsongerna var det en helt annan känsla när de litade på varandra, även om hemligheterna och slitningarna börjar här. Det som John Winchester lassar över på Dean är ett ansvar som är tungt att bära. Kanske orimligt att begära till och med.

Trots att jag tycker att säsong två i mångt och mycket är starkare än de senare säsongerna, tycker jag det tar tid innan det kommer avsnitt som riktigt glimrar till. Säsongen introducerar en av mina favoritkaraktärer: Trickstern, en halvgud som kommer få större roll under senare säsonger, även om det avsnitt han är med i kanske inte är det nödvändigtvis starkaste avsnittet. Några favoriter är istället Born Under a Bad Sign, där Sam försvinner spårlöst och när Dean hittar honom igen så minns han inget av den gångna tiden, och Roadkill, ett monster of the week-avsnitt där en kvinna jagas av ett spöke på en ödslig väg. Men den övergripande storyn med den gulögde demonen är stark och obehaglig.

Andra säsongen av Supernatural är när serien verkligen är i sitt esse och riktigt beroendeframkallande.

Publicerat i film och tv | Etiketter , , , , | 1 kommentar

Kampen om tronen av Niklas Krog

Postat den fredag 6 oktober 2017 av C.R.M. Nilsson 

Författare: Niklas Krog
Serie: Janus, #4
Förlag: Rabén & Sjögren (2006)
Antal sidor: 218 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Slut hos förlaget. Pröva lyckan på Bokbörsen.

Alexander den store är död. Hans maka Roxane är gravid och ser hur männen samlas för att slåss om att ta över det rike han har lämnat efter sig. Hon måste hitta någon att alliera sig med, som kan hjälpa henne och det ofödda barnet att hålla sig kvar i maktens korridor. Kan den stolte makedoniern Perdiccas, som fick Alexanders förtroende på dödsbädden, hjälpa henne stå emot de krafter som vill se Alexanders stollige halvbror Arridaeus på tronen? Vem ska styra det mäktiga riket tills det är dags för Alexanders son, Alexander IV, att ärva tronen?

Niklas Krog var min favoritförfattare som barn, särskilt hans fantasyböcker. Hans trilogi om Janus, som följde med Alexanders armé, var det första jag läste av honom och vissa scener ur dessa böcker lever fortfarande kvar i mitt minne. Kampen om tronen är en fristående uppföljare på dessa böcker och tar vid efter att Alexander precis har dött. Janus finns med på ett litet, litet hörn, men annars är det här Roxanes berättelse.

Och det gör att Kampen mot tronen har en del annat att förhålla sig till än vad de tidigare böckerna i serien hade. Janus är en fiktiv person, som placerats in i en historisk kontext. Roxane var en verklig person, vilket innebär att Krog måste förehålla sig till hennes liv och det en känner till om henne. Detta gör att läsningen känns fragmentariskt och episodisk när det gäller att få fram de stora händelser som är dokumenterade att ha ägt rum. Innehållet däremellan blir tunt. Det känns heller inte som om Roxane som karaktär växer fram ordentligt.

Men det är ett bra flyt i språket och det är nog så spännande. Dessa saker som jag har anmärkt på tror jag inte den tänkta målgruppen lägger märke till, vilket nog kan göra Kampen om tronen till en spännande historisk roman för yngre läsare.

Andra böcker i serien

Gudarnas son

Till världens ände

Den sista striden

Kampen om tronen

Publicerat i läsning | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Årets Nobelpristagare är Kazuo Ishiguro

Postat den torsdag 5 oktober 2017 av C.R.M. Nilsson

Bildkälla: Mariusz Kubik.

För en gångs skull har jag läst en hel del av Nobelpristagaren sedan tidigare, och kan vara med och tipsa om lite böcker. Han är en väldigt lågmäld, stillsam författare och mycket av det jag har läst har jag också tyckt om. Hur han kom att hamna i min hylla är lite lustigt. Jag vurmade för allt japanskt som tonåring och gick på namnet. Men mer brittiskt än så här kan det knappast bli.

Min absoluta favorit av det jag har läst i hans produktion är Never Let Me Go. Den uppmärksamma läsaren kanske kommer ihåg att jag brukar benämna det som en av de otäckaste böcker jag har läst. Vi får följa en grupp elever på en internatskola som inte är som andra barn.

Jag är mindre förtjust i en av hans mer kända titlar, Återstoden av dagen. Mönsterbutlern Stevens får låna herrens bil och ger sig av på sitt livs första semester. Som sagt, Ishiguro är i allmänhet lågmäld, men det här var i det långsammaste laget även för mig.

Novellsamlingen Nocturnes minns jag som väldigt bra. Fem sammanlänkade historier som berör musik på olika vis. Jag är nästan lite sugen på att läsa om den.

Förra året läste jag och recenserade Konstnär i den flytande världen. En av de få av hans böcker som jag har läst som utspelar sig utanför Storbritannien. En konstnärs karriär följer den japanska militarismens uppgång och fall under och i efterdyningarna av andra världskriget. Saktmodigt och vackert, skrev jag om den.

Oläst i hyllan har jag Den otröstade, som får åka upp i prioriteringen.

Vad tycker jag då? Det är ett tämligen oförargligt val. Kazuo Ishiguro är en författare som skriver trevligt och mycket har jag tyckt om, men det är inte ett val jag blir exalterad över. Utan det känns lite ”jaha.”

Publicerat i läsning | Etiketter | 8 kommentarer

Och vinnaren är…

Postat den torsdag 5 oktober 2017 av C.R.M. Nilsson

… CECILIA!

Jag kommer mejla till dig under kvällen

Tack till er andra som deltog och bättre lycka nästa gång. Ni var tretton stycken och det har varit trettiotvå lotter i omlopp. Som vanligt drog jag en vinnare genom Random.orgs List Randomizer.

Publicerat i läsning | Etiketter , | Lämna en kommentar

Duktighetsfällan av Joanna Rose och Aleksander Perski

Postat den torsdag 5 oktober 2017 av C.R.M. Nilsson 

Författare: Joanna Rose och Aleksander Perski
Förlag: Prisma (2008)
Antal sidor: 245 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON

Stress och utmattning blir allt vanligare i vårt samhälle, särskilt bland unga kvinnor. Av de som söker hjälp på Stressmottagningen i Stockholm är 70 procent kvinnor i trettiofem till fyrtiofemårsåldern. Många av dem har inte arbetat i mer än åtta till tio år. Ändå har de tydliga symtom på utmattning, såsom sömnsvårigheter, trötthet, magproblem, ständiga infektioner och depression. De har hamnat i duktighetsfällan på grund av enorma krav på sig själv och orimliga förväntningar på vad de ska prestera. Den här boken vill beskriva de psykologiska krafter och samhällsmekanismer som gör att så många unga drabbas. Men den vill också visa på vägar ut ur fällan och hitta en balans mellan egna krav och andras förväntningar.

Underrubriken för Duktighetsfällan är ”en överlevnadshandbok för prestationsprinsessor.” Jag vet att jag är en prestationsprinsessa, så det borde vara en bok som skriven för mig. Men det känns inte alls så i början. Det känns som om Joanna Rose, vetenskapsjournalist, och Aleksander Perski, stressforskare, har valt att lyfta fram de mest extrema fallen som typexempel på utmattning. De där människorna som inte bara ska ha framgångsrika karriärer, utan Instagramvänliga hem och elitidrotta. Fastän det är fullt möjligt att drabbas av utmattning och obalans i livet utan detta.

Men fram emot slutet slår det om. Duktighetsfällan träffar in fler områden där jag bara kan nicka bekräftande. På en punkt jämför de olikheter mellan två olika sfärer inom kommunal verksamhet, där det ena är mer manligt kodat och det andra är mer kvinnligt kodat. Om det fattas resurser för att bygga en bro så brukar det finnas sätt att strukturera om så att resurser kan frigöras. Fattas det resurser inom vård och omsorg får folk oftast höra: ”men ni är ju så duktiga, ni hittar en lösning på det.” Så det finns en hel del träffsäkert.

Därtill går Duktighetsfällan igenom biologiska förklaringar bakom utmattning och vad som händer när du inte sover. Det finns bra tips på vad du kan göra för att bli en mer hållbar människa. Även om jag tycker att tipset att skaffa ett husdjur för att det inte dömer dig är dumt, då ett husdjur ställer många krav.

Duktighetsfällan är en lättbegriplig genomgång om utmattning och varför det är så vanligt idag. Rekommenderas.

Publicerat i läsning | Etiketter , , , , , | 1 kommentar

The Hound of the Baskervilles av Arthur Conan Doyle

Postat den onsdag 4 oktober 2017 av C.R.M. Nilsson

Recensionen kan innehålla spoilers för tidigare delar i serien.

Författare: Arthur Conan Doyle
Serie: Sherlock Holmes, #6
Förlag: Dorset Press (2009)
Antal sidor: 256 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Sir Charles Baskerville har dött under mystiska omständigheter. Inte ett spår finns på kroppen, men runt den finns spår efter en gigantisk hund. Hör detta samman med den gamla familjesägnen? Den som varnar medlemmar i släkten Baskerville för att befinna sig ute på heden efter mörkret inbrott, då djävulsbesten strövar fritt. Klart och tydligt är i alla fall att Sherlock Holmes och doktor Watson ställs inför sitt mest skrämmande fall hittills. Något som bara förstärks av att en ny Baskerville har flyttat in på det gamla släktgodset och det står klart att hans liv svävar i fara.

Av många brukar The Hound of the Baskervilles lyftas fram som den bästa Sherlock Holmes-berättelsen, vilket jag inte riktigt förstår. Nog för att det är en kusligt atmosfärisk bok. Den mörka heden är som gjord för att gömma både djävulsbestar, förrymda mördare och mörka familjehemligheter. Men är det tillräckligt för att utnämna det som den bästa boken om Sherlock Holmes? Nej. (The Adventures of Sherlock Holmes håller den platsen i mitt hjärta.)

På det hela är nog The Hound of the Baskervilles ändå en av de bättre romanerna. Intrigen är mer sammanhållen utan återblickarna som tycks känneteckna romanerna. Blandning av humor och mer skrämmande element är fin. Likaså funderingarna kring om det verkligen kan vara något övernaturligt som pågår. Men ändå är detta inte en favorit. Kanske beror det på att Holmes själv är frånvarande under stor del av romanen.

The Hound of the Baskervilles är ett kusligt atmosfäriskt mysterium, men kanske inte den bästa Holmes-berättelsen.

Andra böcker i serien

A Study in Scarlet (recension)

The Sign of the Four (recension)

The Adventures of Sherlock Holmes (recension)

The Memoirs of Sherlock Holmes (recension)

The Return of Sherlock Holmes (recension)

The Hound of the Baskervilles

The Valley of Fear

His Last Bow

The Casebook of Sherlock Holmes

Publicerat i läsning | Etiketter , , , , , | 3 kommentarer