Författare: Nina LaCour och David Levithan
Originaltitel: You Know Me Well
Översättare: Helena Hansson
Förlag: Modernista (2017)
Antal sidor: 237 sidor
Recensionsexemplar: Nej.
Mark har lämnat tryggheten i den lugna förorten för att bege sig ut i den glittrande stadsnatten. Det är Pridefestival och med sig har han bästa vännen Ryan, som Mark länge har varit kär i. Men saker och ting går inte som han har tänkt sig. Då råkar han springa på Kate, en tjej som han har gått i samma klass som i ett år men ändå aldrig pratat med. Hon har precis missat chansen att träffa den person hon på avstånd är förälskad i. När de möts anar de inte hur nära de ska komma att stå varandra, hur stark deras vänskap ska bli – en vänskap större än något annat.
Att jag älskar Du känner mig så väl hänger i mångt och mycket ihop med vem jag är som person. En bisexuell kvinna som en gång var en vilsen bisexuell tonåring som kände sig utanför och fel. Som aldrig riktigt kände att det fanns något hem. Jag tror det kan vara svårt för någon utanför att förstå storheten i att gå i ett Pridetåg, känslan av att vara omgiven av främlingar men ändå höra till, och visa världen att jag finns till, jag är här, jag tänker inte försvinna vad ni än kastar på mig.
Du känner mig så väl utspelar sig just runt Pride. Det är en central del av boken och sätter scenen för dramat. Nina LaCour och David Levithan utforskar queergemenskapen och hur dessa utrymmen kan vara välkomnande och trygga första gången du stiger in i dem. Det är mäktigt och lätt att relatera till, och jag måste erkänna att mot slutet så kommer tårarna. Jag vill så gärna gå i Prideparaden och det grämer mig än att jag jobbade när det var min stads parad.
På många sätt är Du känner mig så väl en typisk David Levithan-produktion: de udda, kreativa tonåringarna med de vassa replikerna och den osannolika turen att deras drömmar går i uppfyllelse. Om djup vänskap och förälskelse, och allting skrivet sådär att det riktigt pirrar i kroppen.
Ovanligt nog är det vänskapen som egentligen står i centrum för Du känner mig så väl. Det är ovanligt med queervänskap i böcker, vilket gör att boken resonerar lite särskilt med mig. De fokuserar på de formativa åren i identitet, och hur att du är i det livsstadiet innebär att du kämpar dels med att förstå vem du själv är, men också förstå din queera identitet.
Du känner mig så väl är objektivt kanske inte det bästa som David Levithan har varit involverad i, men hos mig väcker den för mycket känslor för att vara annat än en fullpoängare och känna tacksamhet att boken finns.
