Månadsrapport: Mars 2015

mars

Lästa böcker

Antal lästa böcker i mars 2015: 15

  1. Snö och aska av Diana Gabaldon
  2. Vad är queer? av Fanny Ambjörnsson
  3. Den bästa dagen är en dag av törst av Jessica Kolterjahn
  4. De odödligas regler av Julie Kagawa
  5. Boken om Mademoiselle Oiseau av Andrea de la Barre de Nateuil
  6. John Bauers förtrollande sagovärld
  7. Erotique av Michelle Olley
  8. Blood Canticle av Anne Rice
  9. Får hundar korvar i himlen? av Sara Galli
  10. Den odödliga Henrietta Lacks av Rebecca Skloot
  11. Gör vackra smycken av pärlor av Gro Aanesen
  12. Mannen utan öde av Imre Kertész
  13. Elizabeth Costello av J. M. Coetzee
  14. Askungeleken och andra berättelser av Kelly Link
  15. The Age of Miracles av Karen Thompson Walker

Antal lästa sidor: 4757 sidor
Snittbetyg (5-gradig skala): 3,73 

Biografi: 1
Drama: 3
Dystopi: 2
Fantasy: 4
Historisk fiktion: 1
Non-fiction: 3
Sagosamling: 1 

Boktolva: 2
Kaosutmaningen: 5
Bokcirkel: 0
Hyllvärmare: 9
Böcker införskaffade samma månad: 1
Böcker införskaffade samma år: 4
Omlästa böcker: 0 

Kvinnor: 12
Män: 2
Duo: 1

Amerikansk författare: 7
Dansk författare: 1
Svensk författare: 4
Sydafrikansk författare: 1
Ungersk författare: 1 

På originalspråk (engelska): 4
På originalspråk (svenska): 5
Författare jag inte har läst tidigare: 11
Recensionsex: 0
Lånade böcker: 1
E-böcker: 0

Månadens bästa skönlitterära: Får hundar korvar i himlen? av Sara Galli
Månadens bästa sakprosa: Den odödliga Henrietta Lacks av Rebecca Skloot
Månadens sämsta: Blood Canticle av Anne Rice
Månadens överraskning: Askungeleken och andra berättelser av Kelly Link
Månadens besvikelse: Blood Canticle av Anne Rice
Månadens otäckaste: Mannen utan öde av Imre Kertész

Läser just nu: Som ett eko av Diana Gabaldon
Tänker läsa: Prince Lestat av Anne Rice; Cross and Burn av Val McDermid; Niceville av Kathryn Stockett

Kommentar: Mitt läsflyt har fortsatt. Vi får se vad som händer nu när jag har börjat en ny kurs och får lite mindre lästid. Fler böcker än tidigare månader, men sämre spridning. Jag har mest uppehållit mig i Sverige och USA. Även där det har blivit avstickare har jag i stort uppehållit mig på bekant mark.

Om månadens bästa skönlitterära: Det här kan te sig som ett märkligt val med tanke på att jag har läst inte en, utan två, nobelpristagare denna månad. Men läsupplevelser är för mig emotionella upplevelser och Får hundar korvar i himlen? är den skönlitterära bok som har berört mig mest under mars månad.

Om månadens bästa sakprosa: Den odödliga Henrietta Lacks var väldigt upprörande och skakande, och satte myror i huvudet på mig. Det finns så mycket att fundera över och så mycket nytt att lära sig.

Om månadens sämsta och besvikelse: Det här var ett val som det faktiskt gör ont i mig att göra, men det känns inte alls som om Blood Canticle är skriven av Anne Rice. Den känns helt väsensskild från resten av hennes produktion på ett sätt som gjorde att det kändes som om jag hade gått vilse.

Om månadens överraskning: Jag hade en väldigt ljummen, som jag minns det, inställning till den första delen av novellsamlingen, men Askungeleken överraskade mig helt klart positivt och jag tyckte om de flesta noveller som fanns i den.

Om månadens otäckaste: Den distanserade tonen gör att Mannen utan öde smyger sig på och lämnar efter sig en otäck förstämning.

Punkter jag har uppfyllt under Kaosutmaningen:

1. Läs en bok med ett djur på omslaget. (Boken om Mademoiselle Oiseau)
12. Läs en bok vars titel innehåller fler än sju ord. (Den bästa dagen är en dag av törst)
17. Läs en bok vars omslagsbild består av ett mönster. (Vad är queer?)
19. Läs en bok med ett pronomen i titeln. (De odödligas regler)
27. Läs en bok med en hund i. (Får hundar korvar i himlen?)

Sedda filmer

Antal sedda filmer i mars 2015: 3

  1. Cockpit
  2. Amelia
  3. Mockingjay Part 1

Antal minuter: 325 minuter
Snittbetyg (5-gradig skala): 4

Drama: 1
Dystopi: 1
Komedi: 1 

Amerikansk film: 2
Svensk film: 1 

Månadens bästa: Mockingjay Part 1
Månadens sämsta: Amelia
Månadens överraskning: Cockpit
Månadens besvikelse: Amelia
Månadens otäckaste: Mockingjay Part 1

Kommentar: Jag har fortsatt att se på film i stort sett varje fredagkväll under mars månad, även om jag också har börjat strötitta på Numb3rs.

Om månadens bästa och otäckaste: Mockingjay Part 1 är nog den svagaste av Hungerspelsfilmerna hittills, men det säger egentligen inte särskilt mycket. Det är fortfarande jävligt bra.

Om månadens sämsta och besvikelse: Seg, segare, segast. Hur kan en reducera Amelia Earhart till ett romantiskt drama?

Om månadens överraskning: Jag brukar inte gilla svensk film, men Cockpit är riktigt bra.

Publicerat i film och tv, läsning | Etiketter | 12 kommentarer

Får hundar korvar i himlen? av Sara Galli

får hundar korvar i himlen

Författare: Sara Galli
Illustratör: Mats Molid
Förlag: Idus förlag (2014)
Antal sidor: 32 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON

Alva är både ledsen och arg. Arg på djurdoktorn som säger att Musse måste dö, på mamma som berättade det, på pappa som håller med henne. Musse kan ju inte dö. Han är ju som en storebror som alltid har funnits där för henne. Han är mycket mer än bara en hund. Varför kan han inte leva för alltid? Hur ska djurdoktorn göra så att han dör? Vad händer med honom efteråt?

Det var länge sedan jag läste en bok som marknadsförs för åldersgruppen 3-6 år, men barnböcker är oftast giltiga för alla åldersgrupper. Kanske särskilt Får hundar korvar i himlen?, som på ett mjukt och finstämt skildrar hur det är att förlora sin bästa vän, någon som alltid har funnits där. Att det är okej att bli arg, att det är okej att bli ledsen, att känna att en aldrig kommer bli glad igen. Det är okej att sörja, men att döden är en naturlig del av livet.

Jag har varit i Alvas situation, och Får hundar korvar i himlen? påminner mig om den tiden. Visserligen var jag lite äldre, runt 8-9 år, när min mamma kom och hämtade mig i skolan och sa att Molly, min mormors bordercollie/schäfer-tik, var svårt sjuk och var tvungen att avlivas. Liksom Musse var Molly fjorton år och hon hade alltid funnits där. Hon var min bästa vän. Jag var så arg och ledsen över att hon snart skulle vara borta. Får hundar korvar i himlen? väcker de känslorna till liv igen och det tar längre tid för mig att läsa 32 sidor än det borde ha gjort. Jag måste nämligen stanna upp och gråta emellanåt.

Får hundar korvar i himlen? skapar många möjligheter kring att prata med barn om något av det svåraste som finns att prata om: döden. Hur förklarar du vad döden är för ett barn? Hur uppmuntrar du ett barn att sörja, trots att det alltid kommer bära med sig en bit av den saknade i sitt hjärta? Kanske kan jag tycka att det borde pratas om att det är okej att sakna i fler år efteråt. Jag saknar fortfarande Molly, men på sista tiden har jag saknat hunden som kom efter henne ännu mer: schäfern Boston. Till den grad att jag var tvungen att göra en minnesbok:

bostonminnesbok

Får hundar korvar i himlen är en väldigt fin berättelse om när det svåra beslutet har fattats och en vän måste avlivas, och är nog en bok som berör både barn och vuxna.

betyg5

betygrekommenderad

Andra som har bloggat om Får hundar korvar i himlen?

Vargnatts bokhylla

Publicerat i läsning | Etiketter , , , , , , | 9 kommentarer

Omslagsonsdag #85 Fjädrar

Jag skulle inte vilja påstå att jag är omslagsfanatiker. Men jag måste erkänna att jag älskar att skriva inlägg om omslag. Därför känns Bokpotatens omslagsonsdag som ett vettigt inslag i mina veckor. Det hela går ut på att hitta ett gäng fina omslag utifrån ett visst tema.

Då står jag åter som värd för omslagsonsdag, och det är samma regler som alltid som gäller:

l någon vara med så haka på, ni har en vecka på er innan nästa tema så visa nu upp de omslag ni tycker bäst om. Varje onsdag blir det alltså omslagsinlägg på olika teman, ni visar upp så många eller så få böcker som ni vill och ni behöver inte lägga upp inlägget just på onsdagen. Nästa veckas tema smygpresenteras (förhoppningsvis) på Bokpotaten på söndag, uppe till höger.

Eftersom det är påsk i slutet av veckan så är veckans tema fjädrar.

fjädrar fjädrar2 fjädrar3

Bildkälla: Goodreads.

Det här temat visade sig vara lättare sagt än gjort, och för min del krävdes det lite letande. Jag hoppas att det har gått bra för er som letar enbart i era bokhyllor och att ni har hittat några omslag med fjädrar på.

Veckans snyggaste är nog nästan Feathers med sina regnbågsfärger. Det är nog också det mest festliga omslaget.

Vad säger du? Är det något av dessa omslag du faller lite särskilt för?

Publicerat i läsning | Etiketter | 11 kommentarer

Topp tio senaste böckerna tillagda på min TBR-lista

Topp Tio Tisdag

Det här med sommartid är ett otyg. Min kropp kommer att vara i olag ett bra tag framöver, så det är bara att vänja sig vid att vara mosig i huvud. Förhoppningsvis ska det inte hindra mig från att delta i Top Ten Tuesday. Veckans tema är Ten Books You Recently Added To Your To-Be-Read List. Eftersom jag både håller sådan information i huvudet och listar den på Goodreads blev det lite krångligt, men det här är en gissning om vilka jag senast lade till på listan.

Varia av Charlotta Jonasson

Natten jag dog av Peter Erik Du Rietz

En dröm från att dö av Emelie Kalén Loxi

I vargavinterns land av Cecilia Ekbäck

Dränkt av Frida Andersson Johansson

Beautiful Music for Ugly Children av Kirstin Cronn-Mills

Sommaren utan män av Siri Hustvedt

Matrosen & stjärnan av Jean Genet

Avblattefieringsprocessen av Zulmir Bečević

Cassandra av Kerry Greenwood

Publicerat i läsning | Etiketter | 6 kommentarer

Tematrio: Påsk

temahaxa

Idag har varit en alldeles för grå och blöt dag för min smak. Jag hoppas att påsken bjuder på betydligt finare väder än vad som har erbjudits de senaste dagarna. Påsk är något som även tematrio handlar om: Berätta om tre filmer, böcker, godissorter, traditioner ni på något sätt förknippar med påsken!

Jesus Christ Superstar, Andrew Lloyd Webbers rockmusikal, brukar alltid gå kring påsk och trots att jag inte kan påminna mig att jag någonsin skulle ha sett hela musikalen så är det verkligen påsk för min del. Jag älskar musiken, särskilt I Don’t Know How to Love Him som Maria Magdalena sjunger.

Häxorna av Roald Dahl handlar om en pojke som reser bort och tar in på hotell med sin mormor. Bara det att det råkar vara så att häxorna har sin årliga konferens på det hotellet. Till skillnad från sagorna så ser smälter häxorna in, men de hatar verkligen barn. Så mycket att de gladeligen skulle utrota allihop. Spännande, rolig och mörk för alla åldrar.

Häxor i faggorna av Terry Pratchett är en av de få böcker som han har skrivit som jag har läst och nu efter hans bortgång känner jag att jag nog måste läsa fler. Detta är en saga, som om Mormor Vädervax får bestämma, inte kommer att sluta lyckligt. Hon ska se till att den fattiga flickan inte får sin prins. Men hon och hennes häxkollegor har glömt bort att världen kräver att sagor slutar lyckligt…

ps. Ni som brukar delta i omslagsonsdag: jag är på nytt vikarie denna vecka och veckans tema är fjädrar. Bara så att ni vet om det.

Publicerat i läsning | Etiketter | 30 kommentarer

Fallet Allison Cameron: Sexism inom fandom

jennifer morrison

Bildkälla: IMDB.

Jag är en nörd. Det kommer nog inte som någon större överraskning för någon, trots att jag är mindre nördig än jag var när jag var yngre. Som ung nörd var jag väldigt engagerad i vad jag verkligen gillade: Jag skrev fanfiction, jag tecknade fanart, jag deltog i diskussioner kring karaktärer och dylikt. Min fascination låg främst hos de manliga karaktärerna. Kvinnliga karaktärer var något som jag retade mig något fruktansvärt, till exempel i Cameron i House som jag avskydde till den grad att jag än idag inte kan se något som Jennifer Morrison spelar i. Kvinnor stod ofta i vägen för det jag var intresserad av att skriva och läsa om vad det gällde fanfiction: att para ihop män i homosexuella förhållanden. Slash, med andra ord.

Detta är så utbrett inom den här sfären att jag inte reflekterade över det. Kvinnliga karaktärer demoniseras eller skrivs ut helt för att de inte ska stå i vägen för slashparet. Det räckte inte att skriva om en karaktär som homosexuell, utan hans flickvän eller kvinnliga vän måste omvandlas till en total bitch. Det här fenomenet genomströmmar fandom. Det går inte att komma undan. Jag lovar, om du går in på en fanfictionsida så kommer det att dominera. De berättelser som skildrar kvinnliga karaktärer på ett realistiskt vis, med fel och brister och positiva drag och kärleksfullhet, är i klar minoritet.

Vad som hände sedan vet jag inte riktigt. Om det var så att jag tröttnade på att det alltid var manliga karaktärer i centrum eller om kvinnoporträtten blev alltmer komplexa, men jag började se skevheten. Manliga karaktärer kan göra alla misstag och allt fel, inklusive att begå folkmord (hej, Loki!), och bli förlåtna för det. Begår en kvinnlig karaktär ett ytte pytte litet misstag så ska hon tjäras och fjädras, och helst brinna i helvetet för all framtid. Fenomenets utbreddhet har gjort att jag i stort har slutat läsa fanfiction.

Sexism är en genomströmmande kraft i vårt samhälle. Detta innebär att vi alla, som växer upp, lever och andas här, i viss mån har internaliserat en del av detta. Att de flesta som skriver fanfiction är kvinnor gör hela fenomenet än mer beklämmande.

Eftersom jag är lagd åt det hållet, så har jag börjat fundera över vad det var som gjorde att jag retade mig på Allison Cameron så mycket. Det sorgliga är nog att jag köpte tv-seriens synvinkel alldeles för mycket. Hon blev en irriterande, blödig karaktär vars medlidande alltid hamnade i vägen… därför att det var så de manliga karaktärerna såg henne. Deras bild av henne internaliserades av mig. Men sedan när är det fel att vara empatisk? Alltför ofta skildras det som något irriterande karaktärsdrag, särskilt hos kvinnliga karaktärer.

Kanske kommer jag aldrig att tycka om Cameron. Troligtvis inte. Men jag måste nog erkänna att jag har varit för hård och är skyldig henne en ursäkt.

Publicerat i film och tv, läsning | Etiketter , | Lämna en kommentar

En smakebit på söndag: Som ett eko

En smakebit på søndag

Varje söndag delar vi med oss av ett stycke från boken vi håller på att läsa just nu. Detta på initiativ av Mari på bloggen Flukten fra virkeligheten. Enda regeln är att spoilers undanbedes.

Just nu håller jag på och slalomläser för fullt. Kurslitteratur (som även känns relevant för bloggen), bokcirkelbok, bok som jag valt ut att läsa… Jag visste inte riktigt vilken bok jag skulle ta en smakbit ur, så det fick bli den som låg närmast och det var Som ett eko av Diana Gabaldon. Nu har jag kommit fram till sjunde delen i Outlander-serien. Fyra olika storylines gör att boken hittills känns lite rörig, men hon brukar kunna knyta ihop säcken. Plus att den här serien är så underbart beroendeframkallande.

Smakbiten kommer från sidan 63:

Bildkälla: Goodreads.

Hela mänskligheten är en författares verk ”, sa han sakta, ”i en volym. När en människa dör rivs inget kapitel ut ur boken utan översätts endast till ett bättre språk; och varje kapitel måste översättas så. Sedan kommer det en del som jag inte kan utantill, men det här gillade jag: Klockan klämtar också för den som lyssnar”  – hans hand kramade min lätt – ”och även om klockan tystnar, är han från detta ögonblick, som detta tillfälle har skapat, förenad med Gud.”

”Hmm.” Jag funderade lite på detta. ”Du har rätt. Det är mindre poetiskt men lite mer… hoppfullt.”

Jag kände att han log.

”Det har jag också alltid tyckt.”

Publicerat i läsning | Etiketter | 41 kommentarer

Amelia: Seg som sirap

amelia

Bildkälla: Discshop.

Regissör: Mira Nair
Manus: Ronald Bass och Anna Hamilton Phelan
Skådespelare: Hilary Swank, Richard Gere, Ewan McGregor, Christopher Eccleston
Produktionsår: 2009
Längd: 111 minuter

Exempel på var den kan köpas i olika format
DVD | Discshop

Amelia Earhart var en tidig pionjär inom flyget och satte många rekord. Detta gjorde henne till en av världens mest kända kvinnor. Fjädern i hatten skulle bli att flyga jorden runt, men under försöket försvann Amelia den 2 juli 1937 spårlöst över Stilla Havet. Amelia är ett romantiskt drama som visar hennes framgångar samt det stormiga förhållandet mellan henne och maken George Putnam. Deras ambition, beundran och stora kärlek för varandra var till och med så stark att inte ens en passionerad kärleksaffär med Gene Vidal kunde splittra dem.

Först av allt så måste jag saga att Hilary Swank år riktigt porträttlik. Sedan måste jag säga att hon gör en väldigt fin insats och lyckas skildra en beundransvärd kvinna som inte var rädd för att gå emot strömmen och som satte sig på tvären. Amelia Earhart kan inte ha varit lätt att leva med, men jag gillar hennes kompromisslösa sätt.

Även om Hilary Swank känns helt rätt i rollen, så måste jag ställa mig frågande till många av de val som görs genom Amelia. De tar en spännande, historisk och beundransvärd person, känd som pionjär inom flygvärlden, och utesluter nästan allt om flygningen. Det är bara korta sekvenser, medan planerandet får ta desto större utrymme.

Men det som har fått ta mest plats är kärleksrelationerna. Amelia utger sig för att handla om denna speciella kvinna, men reducerar henne istället till dessa nämnda kärleksaffärer. Märkligt och oförklarligt. Visserligen gillar jag Richard Geres och Hilary Swanks kemi, och deras relation är väl det som mest lyfter filmen. Däremot tycker jag att affären med Gene Vidal blev en onödig parentes som borde ha fallit på klippbordet.

Kärleksaffärerna är långt ifrån intressanta. Onödiga, som sagt. Amelia blir nämligen fruktansvärt seg emellanåt och jag kan inte bibehålla koncentrationen. Mobilen åker fram stup i kvarten. Det enda tillfälle som jag verkligen vaknar till liv och sitter som klistrad är när vi kommer till slutet. Där vaknar nämligen Amelia till liv och blir gastkramande spännande, även fast jag vet hur historien slutade.

Så trots att Hilary Swank gör ett bra jobb i Amelia, så är det inte tillräckligt för att rädda denna film som tycks lägga fokus på helt fel saker. Mer flygning, mindre triangeldrama!

betyg3

Publicerat i film och tv | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Veckans skörd #92

lillebror

Sötnosen åsido, så har det också trillat in lite mer bloggrelaterade saker. En film släpptes på DVD i måndags och den hade jag förhandsbokat:

mockingjaypart1

Jag missade ju att gå och se Mockingjay Part 1 när den gick på bio, vilket troligen var på grund av att den hade premiär i samma veva som jag var som sjukast. Nu har jag dock tittat på den och det ska bli spännande att recensera den.

Det har också blivit så att jag har utnyttjat mitt lånekort på biblioteket och lånat tre e-böcker:

ebokslån

Min läsplatta har varit utan sällskap alldeles för länge, så det är dags att damma av den och läsa lite böcker. Då passar det bra att låna den senaste cirkelboken hos Boktokarna: Stål av Silvia Avallone, samt två andra böcker som jag är nyfiken på: Himlen börjar här av Jandy Nelson och Avblattefieringsprocessen av Zulmir Bečević.

Jag har också lånat en del böcker till en kurs som jag börjar läsa på onsdag. Det kan hända att jag recensera någon av dem på bloggen.

Vårutgivningen verkar också ha tagit fart på allvar och det är på väg en del recensionsexemplar till mig. Men bara ett, från Undrentide förlag, har hunnit anlända denna vecka:

variaVaria av Charlotta Jonasson utspelar sig i en avlägsen framtid där jorden har intagits av främmande varelsen med förmåga att omskapa människorna till sin avbild. Lenka är en av dem som har valts ut till detta och hon har förlikat sig med tanken. Åtminstone tills hon möter Varic, men då är det för sent, förvandlingen är påbörjad. Eller?

Jag tycker den låter väldigt spännande och står näst på tur.

Publicerat i film och tv, läsning | Etiketter | 8 kommentarer

Bokbloggsjerka: Att bli förtjust i karaktärer

Bokbloggsjerka

Denna grå, dimmiga fredagsmorgon är det svårt att hålla ögonen öppna. Det blir till att dricka många koppar te innan jag kan kalla mig själv för människa på nytt. Förhoppningsvis kan jag ändå svara på veckans jerkafrågaÄr det bara jag som kan bli ”sjukligt” förtjust i en karaktär i en bok eller på tv/film?

Nej, du är definitivt inte ensam. För mig är det om jag blir riktigt förtjust i en karaktär som är avgörande mellan om jag kommer att gilla en serie eller om jag kommer att älska en serie.

De senaste karaktärerna som jag har blivit riktigt förtjust i är Sam Winchester från Supernatural och Melinda May från Agents of S.H.I.E.L.D. I bokvärlden så är det nog Jamie och Claire från Outlander-serien samt Biffy från Parasollprotektoratet som jag har fallit hårdast för. Nu bör jag kanske skilja på att det inte alltid är så att jag blir attraherad av karaktärerna, men att de på något sätt tar sig in under huden på mig så att jag känner mig lite förälskad ändå.

En liten lista av karaktärer som jag är väldigt förtjust i:

  • Severus Snape (Harry Potter)
  • Spencer Reid (Criminal Minds)
  • Fox Mulder (Arkiv X)
  • Neil Caffrey (White Collar)
  • Sam Roth (Vargarna från Mercy Falls)
  • Johanna Mason (Hungerspelen)
  • Finnick Odair (Hungerspelen)
  • Morgana (Merlin)
  • Nick Stokes (CSI)
  • Kurt Hummel (Glee)

Det känns som om jag skulle kunna fortsätta i alla evighet, men jag nöjer mig så.

Och nu till något helt annat. Jag har varit sprickfärdig att berätta en sak för er hela veckan, men ville inte göra det förrän allt var hundra procent klart. Min mamma är allergisk mot katter, så det blir ingen bloggkatt för min del. Men min syster har precis köpt hund så det blir en blogghund. Kära ni, jag vill presentera er för Lillebror:

lillebror

Tro det eller ej, men det är mestadels dvärgpudel i honom. Mamman var en korsning chihuahua/japanese chin och det är de dragen som har slagit igenom mest. Han är dryga året och fortfarande lite valpig. (Lyckligtvis har han slutat tugga på saker, annat än på mina tår om han tycker att jag har varit borta för länge.) Så som det anstår ett bloggdjur så tycker han om att göra det besvärligt att blogga genom att antingen a) somna på min arm b) drapera sig över mig på ett sätt som gör att jag inte kommer åt datorn.

Publicerat i film och tv, läsning | Etiketter | 46 kommentarer