Skrivande

Antal ord: 1134 ord

Vad: Två dikter, Att förblöda och En brusten tanke, till min nya diktsamling, I nattens tystnad. Renskrivna dikter från en anteckningsbok till datorn (tyst! Det är inte att fuska – ni har inte tvingats läsa mina handstil).

Lite på min berättelse till queer big bang, som inte ens är i närheten av den längd den borde vara. Uhm, oops?

Redigerat: Svarta tårar.

 

Puck

Egentligen virkade jag den här mellan Sherlock och John, vilket jag, min yrskalle, glömde när jag laddade upp de andra.

I vanlig ordning: vagt inspirerad av karaktären Puck från Glee, som tillhör Ryan Murphy, Ian Brennan, Brad Falchuk och Fox och gjorde utan avsikt att tjäna några som helst pengar. Han var en present till min syster.

Jag använde samma garn till Pucks hår som jag använde till Sherlock, med undantaget att jag klippte det ganska mycket kortare. Ändå inte tillräckligt kort – han ser mer ut som säsong 3!Puck än den Puck jag använde som referens…

Han är en aning mer detaljerad än de andra, på det sätt att jag faktiskt gav honom muskler och ett bälte.

Namn: Puck
Färdigvirkad: Mars 2011
Höjd: 16 centimeter
Material: Marks & Kattens Nissegarn (aprikos, blå, vit och svart – finns på Panduro), Järbro garns Tindra till håret (svart – finns på Panduro), 9 mm påsybara ögon (Panduro), virknål storlek 2½
Mönster: Eget.

 

 

Lyssnar på: KoRn feat. Amy Lee – Freak on a Leash
Humör: Trött
Läser: … och bli ett vackert lik av Maria Hede

Intressant morgon

1. Jag försov mig. Eller rättare sagt, jag glömde ställa om klockan från halv sju till klockan sex. Jag stressade som en galning för att bli klar i tid.

2. Missade min buss. Eller snarare så är det så att busschaufförerna på den här linjen skiter i tidtabellen. Jag lämnade huset när det var meningen att bussen skulle gå från vändhållplatsen och det tar då sju minuter för den att komma till min hållplats. En dag när det är mycket snö och halt tar det max tre minuter att gå till hållplatsen. När jag nästan var framme vid hållplatsen åkte bussen – fem-sex minuter för tidigt.

3. Tågförsening. Jag missade det tåg jag hade tänkt ta och det som jag till sist tog var tio minuter sent.

4. Trasade sönder min nagel. Och har inte någon nagelsax/nageltång/nagelfil.

 

 

Lyssnar på: Personerna i rummet bredvid eftersom rummet inte är ljudisolerat
Humör: Irriterad
Läser: … och bli ett vackert lik av Maria Hede

Mörkrets skatter

Det är meningen att jag ska posta de här i kronologisk ordning, men jag är tydligen för trött när jag skriver dem. Eller något. Kronologisk sett kommer den här före Dark, Darker, Darkest.

Titel: Mörkrets skatter

Skriven: 2002-2007

Bakgrund: Min första novellsamling, där jag samlade alla noveller jag skrev under fem års tid. De flesta är i fantasy-genren. En del är poetiska, andra är lite våldsamma, andra är romantiska. Den är 287 sidor, vilket omfattar 33 berättelser av varierande längd.

Innehåller Broken Earth, som jag 2005 deltog med i Funtasies novelltävling, under en ny titel och som den första av tre noveller om samma tre människor.

Ett annat tävlingsbidrag är novellen Silvervindskriget, som jag under 2006 deltog med i Bonniers fantasytävling.

Mina synpunkter: Är i stort behov av redigering. De måste formateras mer enhetlig. En del använder fortfarande ‘-‘ vid dialog, medan mitt föredragna ”dialog” har blivit vanligare i senare noveller. Ja, den är lite av en röra.

Status: Redigeras.

Poltergeist?

Imorse vaknade jag med ett ryck av en fruktansvärd duns. Yrvaken och med ögon som små smala springor, drog jag slutsatsen att jag lyckats riva ned bokhögen bredvid sängen.

Fel. Det visade sig att en boktrave, som låg framför ett par av min pocketböcker i hyllan, hade trillat ned. Denna bokhylla är en bra bit över sängen. Ännu underligare var att Drömfångaren av Stephen King hade dragits ut.

Jag tror det är dags att ringa en exorcist…

En tragikomisk historia

Nu är det så här att jag håller på att skriva hemtenta med en partner. Eftersom vi bor i olika städer, så träffas vi på universitetet och vi höll på igår fram till klockan tre. Det kändes som om vi var på väg åt rätt håll.

Jag hoppade på en av bussarna från universitetet. Av misstag råkade det var den som jag vet alltid blir knökfull och på något sätt råkade jag förtränga att det var den sista besöksdagen för gymnasieelever på universitetet. Så om bussen normalt sätt brukar vara full, vad blir den inte då om det kommer en massa extrafolk med på bussen? Jag hade dessutom en tung väska med min dator i och en tung kasse med en massa böcker.

Med armar som kändes som spagetti, hoppade jag av bussen vid stationen och började gå med raska steg mot perrongen. Högtalarna vaknade givetvis då till liv och berättade för en lätt gråtfärdig mig att tåget var inställt, men skulle ersättas med buss. Jag kunde absolut inte höra var bussarna skulle gå ifrån. Så jag gick fram till tavlan och insåg att nästa tåg också var inställt.

Det går en buss mellan min hemstad (eftersom det också finns ett campus där) och staden där universitetet ligger, men den är trång, tycker jag, så jag föredra tåget. Så jag tänkte igår att det var bäst att åka tillbaka till campus och ta den bussen istället.

Jag råkade givetvis hoppa av en hållplats för tidigt, eftersom jag tog en av bussarna jag inte är så van vid. Så jag fick pulsa fram i snön till nästa hållplats. Men det var ju okej, eftersom bussen skulle komma snart. Eller hur? Fel, fel, fel! Bussen var givetvis 10-15 minuter försenad. Killen som satt sig bredvid mig senare var som ett isblock och jag kände hur han stal all min värme från mig. Han satt verkligen pressad mot mig. I slutet av resan var det jag som var som ett isblock.

Klockan var fem när jag kom till min hemstad och eftersom pappa slutade då, skulle jag åka hem med honom. Men han var tvungen att göra något som bara skulle ta 20 minuter.

Jag kom hem klockan sex igår. Och inte fick jag något eftermiddagskaffe. Allt jag orkade göra var att dra över mig en filt så att jag skulle sluta skaka av köld. Jag blev inte varm förrän kring nio.

Och det är anledningen till bloggens tystnad under gårdagen. Punkt.

 

 

Lyssnar på: Evanescence – My Immortal
Humör: Trött
Läser: … och bli ett vackert lik av Maria Hede