Skelettbrudgum

Namn: Mr Skeleton
Färdigvirkad: Juni 2011
Höjd: 7 centimeter
Material: Marks och Kattens Nissegarn (vitt, svart – från Panduro), virknål storlek 2½, barnsäkra ögon 9mm från Ilkkadesign
Mönster: Skelettbrudgum från Virka läskigt söta figurer av Christen Haden.

Publicerat i amigurumi | Etiketter , | Lämna en kommentar

Lycka är…

Vi fick idag uppdrag att försöka definiera vad lycka är under föreläsningen. Det är ett väldigt abstrakt begrepp och inte helt lätt att definiera.

Jag tror inte att lycka går att definiera. Åtminstone inte på ett för vetenskapen tillfredsställande sätt. Det som dök upp i mina tankar gällande lycka var:

”Lycka är att ha en hund vilande i knäet.”

”Lycka är den första koppen kaffe på morgon som intas med näsan begravd i en bra bok.”

”Lycka är att sitta på trappan i solen.”

”Lycka är att skriva den sista meningen på ett projekt.”

Enligt min egen definition av lycka, handlar det alltså om små korta ögonblick av tillfredsställelse och välbefinnande.

 

Lyssnar på: Datorns surrande
Humör: Huvudvärk
Läser: En liten bok om ondska av Ann Heberlein, Bilder av självet av Thomas Johansson, Fånga vardagen av Kajsa Ellegård och Elin Wihlborg samt Beauty’s Punishment av A.N. Roquelaure

Publicerat i okategoriserad | Etiketter , | Lämna en kommentar

Skrivande

Antal ord: 8’052 ord

Vad: Ytterligare en bit på A Single Step. En vän till mig, som också lurade mig till att delta, har lovat att hen ska korrekturläsa. Jag är så oerhört tacksam och glad över att hen kan göra det. Att korrekturläsa 10’000+ ord själv innebär att jag garanterat kommer missa mina gräsliga misstag. Såsom i det här utdraget:

Your name, you told me, was Jonas. You had a degree in sociology and had no idea what to do with it. With an embarrassed rub to the neck, you confessed that you once asked your professor what you could become with a sociology degree. Your professor had looked at you like you were an idiot and said that you don’t become anything with a sociology degree. You have to make your own place in the world.

“My sister,” you told me dryly, “went to theatre school. When the family asked what she was majoring in, they said ‘oh, at least it wasn’t sociology’.”

Det är fel. Jag kan se det. Men jag har ingen aning om hur jag ska skriva om det för att det ska bli rätt. Jag skyller på tentatröttheten.

Hemtentan.

Två smånoveller.

Redigerat: Hemtentan. En del meningar var väldigt konstiga att jag knappt själv förstod vad jag menade.

Publicerat i skrivande | Etiketter , | Lämna en kommentar

Fail

Det här är en av de största anledningarna till att man inte ska lita på Google Translate:

Jag skulle kolla min mail idag och öppnade upp en av de bilagor jag fått från föreläsaren. Google tänkte då lite behjälpligt översätta sidan åt mig, då den var på norskt bokmål.

Eftersom sidan var på svenska tyckte jag inte det var helt nödvändigt.

Publicerat i okategoriserad | Etiketter | Lämna en kommentar

Om jag har sagt Sherlock-fucking-Holmes så ska jag ha Sherlock-fucking-Holmes

För en tid sedan beställde jag denna:

Det skulle ta 11-20 dagar för den att skickas. I fredags, 16 dagar efter beställning, får jag ett mejl om att de tyvärr inte kan leverera den som utlovat och att ordern är annullerad.

Jag tjurade som en tonåring och vände mig sedan till deras främsta konkurrent. Den var slut. Jag satte den på bevakning. De har fått in den. 100 kronor billigare och ska skickas inom 2-5 dagar.

I better get it this time. Det är inte riskfritt att reta bokmalar.

Publicerat i läsning | Etiketter | Lämna en kommentar

War Horse

War Horse

War Horse

Regi: Steven Spielberg
Betyg: 
☆☆☆☆☆

Ted Narracott är en något alkoholiserad man som slänger bort alla sina pengar på en fullblodshäst bara för att klämma åt sin arrendator. Hans fru, Rose, blir genast förtvivlad, eftersom de inte längre har några pengar att betala hyran. Men deras son Albert blir förtjust, som har haft ögonen på hästen sedan han föddes. Han döper honom till Joey och börjar träna honom. Alla är ganska ense om att det är en fantastisk häst.

Ted slår vad med sin arrendator om att Joey kan klara av att plöja upp ett stycke mark. Om han lyckas, då ska de få odla marken och betala hyran efter skörden. Om inte, så får Mr. Lyons hästen. Inte helt oväntat lyckas de, men skörden blir förstörd av kraftigt regn. Ted säljer Joey till armén för att kunna betala hyran.

Första världskriget bryter ut och Joey kommer beröra många människors liv genom filmen – kapten Nicholls, pojkarna Schröder, den sjukliga flickan Emilie, en tysk soldat vars namn jag glömt… Men temat blir genom filmen att alla som älskar Joey kommer alltid att förlora honom. Ödet driver på för att Albert och Joey ska återförenas igen.

Min konsekventa tanke genom filmen är att hästen är så otroligt mycket smartare än människorna. War Horse är en krigsfilm där kriget inte är förhärligat. Leran, skräcken, våldet, gör att det känns som om man befinner sig i skyttegravarna med soldaterna. När den första stridsscenen kom, mådde jag så oerhört dåligt. Det var en våldsam och hänsynslös scen. Dock förmildrades det av faktumet att översättaren hade gjort vad kan närmast beskriva som en blunder. I scenen säger de ”arms out” eller liknande och drar sina värjor. Vad översättaren hade översatt till var: ”gevär ut”.

I början av filmen önskade jag att jag aldrig hade hört termen ”Oscar bait”, då War Horse innehöll flera tydliga drag av en sådan. Dramatiska, emotionella tal och mycket lidande. Det djupa budskapet i filmen är vänskap. Även om det är uppenbart att filmen har producerats för att nomineras för en Oscar, är det inte helt oförtjänt. Det är en oerhört välgjord film som är snyggt filmad, har bra skådespelare i sig (Benedict Cumberbatch, till exempel) och leker med tittarens känslor på ett sätt som gör att jag efter att ha sett filmen kände mig som en urvriden tvättsvamp. Alldeles tom.

Även om den första delen av filmen, när de var på den engelska landsbyggden, kändes seg och att senare delar av filmen var i närmast ångestframkallande, var det en fantastisk film. När jag precis hade sett den så hade du varit tvungen att ge mig en miljon för att se den igen, eftersom den var så psykiskt krävande. Nu, när det har gått en månad, vill jag se om den.

Filmen är ett exempel på caveat emptor och tittare torde vara medvetna om att åldersgränsen är missvisande. Våldet är väldigt grafisk och det är inte lite djurplågeri i filmen, eftersom det inte var lätt att vara en häst under första världskriget. Därför bör tittaren göra en bedömning av huruvida den känner att den klarar av väldigt grafiska scener.

Annars rekommenderar jag den.

Publicerat i film och tv | Etiketter , , , , , , | 1 kommentar

Bättre sent än aldrig

Jag glömde visst bort min recension av War Horse.

Jag har precis skrivit klart den och tänkte lägga upp den senare idag, efter lite korrläsning.

De brukar ju säga bättre sent än aldrig.

Jag hoppas ni fortfarande vill läsa den.

Publicerat i okategoriserad | Lämna en kommentar

YOU CAN’T ALWAYS GET WHAT YOU WANT

Saker jag ville göra igår:

Skriva, läsa.

Saker jag gjorde igår:

Ägnade hela dagen åt att försöka komma åt Livejournal.

Saker jag ville göra idag:

SOVA.

Saker jag gjorde idag:

Skrev högskoleprov.

Publicerat i okategoriserad | Etiketter , | Lämna en kommentar

Sådär, ja

Då var hemtentan inlämnad. Den blev som den blev.

Jag har firat det med lunch och fika med en kompis.

Nu är jag ledig idag och imorgon.

Sedan är det tyvärr högskoleprov.

Därefter kan jag kanske blogga som en vettig person igen.

 

Publicerat i okategoriserad | Etiketter | Lämna en kommentar

Separationsångest

Jag har en fråga kvar på min lilla hemtenta. En. Och jag kan knappt koncentrera mig för att skriva den.

Det är en liten personlighetsbrist: jag har svårt för att avsluta saker. Det är inga problem med att börja skriva början eller mitten, utan det är när slutet närmar sig som motivationen börjar tryta. Jag drabbas av en slags depression över att det ska vara över. En form ut av separationsångest. Se bara på Lilium Bulbiferum som jag skrev arton och ett halvt kapitel på under en månad och knappt har kommit någon vart med sedan dess.

Men nu måste jag skärpa mig vad det gäller hemtentan. Den ska vara inlämnad imorgon och med tanke på hur jag kommer på mig själv med att skriva så måste jag verkligen, verkligen korrläsa.

The wicked never rest, you know.

Publicerat i okategoriserad | Etiketter | Lämna en kommentar