Topp Tio böcker när jag behöver något lätt och kul
Denna vecka vill The Broke and the Bookish att vi ska dela med oss av tio böcker som vi läser när vi behöver något lätt och kul. Vi tycks alla vara rörande överens om att det var en väldigt svår uppgift. Mycket av det jag läsa för att det är lätt och kul har också en lite mörkare sida.
1. The Fry Chronicles av Stephen Fry är charmig och humoristisk. Det är min go-to bok när saker och ting känns lite tufft och den får mig alltid att må bättre.
2. Får en säga Harlequin-kärleksromaner? De flesta av dem är väldigt lättsmälta, kanske inte alltid så kul, men det kräver inte så mycket att läsa dem.
3. Hello Kitty måste dö av Angela S. Choi är en ganska mörk berättelse, men har en hel del absurd humor som gör att jag gärna läser om den.
4. Visst att en gråter en hel del till En man som heter Ove, men det blir en hel del skratt och mys också. Sidorna svischar förbi så den är definitivt lättläst.
5. Simona Ahrnstedts böcker Överenskommelser och Betvingade hör även hemma på denna lista. Lättläst och välskriven romance är alltid bra att ha när en vill ha något lätt och kul.
6. Tyvärr har filmen förstört Linas kvällsbok för mig, men när jag läste boken av Emma Hamberg garvade jag och tvingade folk kring mig att läsa.
7. Divergent-trilogin är lite mörk i tonen, men att läsa dessa böcker på nästan femhundra sidor går så fort att det nästan känns snopet att vara klar med dem.
Nu tror jag faktiskt inte att jag kommer på fler… Får kanske uppdatera listan senare under dagen.
Böckerna är avslöjade
Jag skulle ju ha lagt upp svaren på Gissa boken igår, men jag drog spontant iväg på Iron Man 3, så inlägget blev lite försenat. Men här kommer det.
Bok 1 är Never Let Me Go av Kazuo Ishiguro, som är en bok som jag verkligen rekommenderar. Det är en dystopi som utspelar sig i en alternativ verklighet där den medicinska forskningen tog en helt annan riktning och kloner används som reservdelar för “vanliga” människor.
Bok 2 är Liten parlör för älskande av David Levithan, som jag också rekommenderar. Recension finns på bloggen. Det är en kärleksroman uppbyggd som en ordbok och bland det finaste jag har läst.
Bok 3 är, som Underbara böcker gissade, Veronica Roths Divergent. Ytterligare en dystopi, men den här handlar om en värld där folk har delat upp sig i olika falanger efter personlighetsdrag och vid sexton års ålder måste bestämma var de hör hemma. Väldigt spännande.
Bok 4 är Betvingade av Simona Ahrnstedt, den senaste boken från Sveriges romance drottning. Boken utspelar sig i svensk medeltid och handlar om stormannadottern Illiana Henriksdotter och riddaren Markus Järv, som slumpen fogar samman.
En smakebit på søndag: The Good Women of China
Varje söndag delar vi med oss av ett stycke från boken vi håller på att läsa just nu. Detta på initiativ av Mari på bloggen Flukten fra virkeligheten. Enda regeln är att spoilers undanbedes.
Jag läser just nu The Good Women of China: Hidden Voices av Xinran. Xinran var radiopratare i Kina innan hon flyttade till USA och hon drev ett framgångsrikt program Words on the Night Breeze. Där inbjöd hon kinesiska kvinnor att berätta om sina liv och vad det innebar att vara kvinna i det moderna Kina. Det här är en del av de berättelser hon fick ta del av.
Min smakbit är från början av boken, precis när idén till programmet föds, och en vän har försökt avråda henne från att försöka förstå kvinnor genom att be henne besöka en kakfabrik. Anledningen till detta kommer fram i denna smakbit från sidan 6-7:
As I left the factory, I remembered something a fellow journalist had once told me: the dirtiest things in the world are not toilets or sewers, but food factories and restaurant kitchens. I resolved never to eat sponge cake again, but could not work out what I had seen related to the question of understanding women.
I rang my friend, who seemed disappointed with my lack of perception.
‘You have seen what those beautiful, soft cakes went through to become what they are. If you had only looked at them in the shop, you would never have known. However, although you might succeed in describing how badly managed the factory is and how it contravenes health regulations, do you think it would stop people wanting to eat sponge cake? It’s the same with Chinese women. Even if you manage to get access to their homes and their memories, will you be able to judge or change the laws by which they live their lives? Besides, how many women will actually be willing to give up their self-respect and talk to you? I’m afraid I think that your colleague is indeed wise.’
Mari undrar också vad vi läser på stranden. Jag kan inte påstå att jag läser någon särskild typ av böcker på stranden, annat än att de ska vara pocketböcker. Jag kanske kan rapportera tillbaka när jag faktiskt har varit på stranden.
Veckans skörd #22
Det här är egentligen inte en bok. Men när jag såg denna förvaringslåda inne på Chilli kunde jag inte motstå den. Det fanns en hel del varianter, men jag gillade denna Paris bäst av dem alla.
I torsdags fick jag hem recensionsexemplar från Federativs förlag och det är Henriks debutroman. Det ska bli spännande att läsa. Jag tänker sätta igång med den när jag har läst ut The Good Women of China: Hidden Voices.
Spiderwick: Underhållande äventyr
Betyg: ☆☆☆
Regissör: Mark Waters
Skådespelare: Freddie Highmore, Mary-Louise Parker, Sarah Bolger, Nick Nolte
Produktionsår: 2008
Längd: 92 minuter
Finns till exempel hos Ginza och CDON.
Handling
Jared Grace är asförbannad över att behöva flytta ifrån New York till det ensliga hus som hans mamma har ärvt. I samma stund som familjen flyttar in börjar underliga saker hända. Snart hittar Jared en bok, Arthur Spiderwicks fälthandbok, som avslöjar sanningen om huset: en värld full av dolda varelser. Syskonen Grace dras in ett äventyr för att bevara bokens hemligheter.
Kommentarer
Excentriska sagovarelser? En bok som ligger i centrum för hela berättelsen? Det är en grip med i filmen? JA, TACK! Spiderwick är ett roligt, fartfyllt äventyr som får mig att skratta högt flera gånger. Även vuxna har behållning av den och den är inte alldeles för läskig för barn heller, även om den nog skulle ha varit lite läskig för mig när jag var i nioårsåldern.
Freddie Highmore är en av mina favoritbarnskådisar. När han ska spela de två enäggstvillingarna Jared och Simon kommer han till sin fulla rätt. De hade inte behövt klä tvillingarna i olika kläder; bara kroppspråket avslöjer vilken av tvillingarna det är. Simon är stel och gubbig, medan Jared är mer flytande och explosiv i sina rörelser.
Filmen är dock lite klyschig med sina stereotyper. Det är den smarte, nördige brodern; den aggressiva brodern som alltid får skulden för allting och som ingen lyssnar på; det är systern som tycker att bröderna är otroligt irriterande och så är det den stressade mamman. Humorn väger för det mesta upp klyschorna, men det förändrar inte faktumet att det här är karaktärer som vi har sett tusen gånger om.
Om en ska försöka klämma in fem böcker (!) i en film som är nittio minuter, är det inte konstigt att tempot blir lite lidande. Saker får inte mogna till och ta den plats som krävs för att det ska få en emotionell påverkan, utan det rusas förbi. Vem var sedan Pipgrisen? Vad hade han för roll? Det känns som om han skulle ha kunnat integreras mer i berättelsen. Nu var han praktiskt bara där för att kunna ge dem förmågan att se sagovarelser.
Spiderwick är en rolig, spännande film som passar för så gott som hela familjen, även om den har sina brister.
Tävlingstips
BookObsession har just nu en tävling med väldigt fina priser.
Första pris är en valfri bok från Adlibris som kostar max 150 kronor. Andra till femte pris är hemliga bokpaket.
Tävlingen håller på till den tjugosjunde maj, men klicka dig in hos henne redan nu för en chans att vinna.
Bokbloggsjerka: Att resa
Det ser ut att bli en strålande vacker dag utanför fönstret. Dessvärre ska jag sitta fastkedjad vid mitt skrivbord och skriva hemtenta idag. Då är det skönt att det finns jerkor som en kan sysselsätta sig så här en liten stund innan på morgonen. Denna vecka ställer Annika följande fråga: Kan du dela med dig av några boktitlar/författare som får en att vilja resa?
Jag blev väldigt sugen på att resa när jag läste Changing Planes, även om det vore helt omöjligt att faktiskt resa till dessa platser. Men det var verkligen en massa fantastiska världar som Ursula K. Le Guin hade byggt upp och jag skulle ha velat besöka dem.
Anne Rice böcker som utspelar sig i New Orleans brukar få mig att vilja resa dit. Det märks att hon verkligen älskar den staden och det smittar av sig på mig. Vore definitivt en upplevelse.
Böckerna om Sherlock Holmes brukar få mig att vilja åka till London och gå i den berömde detektivens fotspår. Likaså fick Christian Jacqs böcker om det historiska Egypten mig att vilja resa till landet för att se det som finns kvar av det han beskriver i böckerna.
Bokhyllebingo
Det var ingen som taggade mig till bokhyllebingo (snyft) och jag vill så hemskt gärna göra den. Så utan further ado, här kommer min bingo:
Tjugo av tjugo var inte illa. Jag taggar alla som känner att de har lust att göra utmaningen.
Fjäril i koppel: Väldigt stark uppväxtskildring
Betyg: ☆☆☆☆
Författare: Zinat Pirzadeh
Serie: Sägs vara den första delen i en trilogi
Förlag: Pirat (2011)
Antal sidor: 287 sidor
Finns till exempel hos Adlibris, Bokus eller CDON.
Handling
En gång för längesedan vandrade Shirins farfar över gränsen från Sovjetunionen till den lilla staden Chalos vid Kaspiska havet. Han förälskade sig i stadens längsta flicka och bestämde sig för att stanna för gott. Det är kring farföräldrarna som hela släkten samlas – alla farbröder, fastern, Shirin och hennes familj. Shirin är den enda dottern i sin familj, men hon är minst lika modig som sina bröder och fylld av äventyrslust. Det innebär en att hon försätts i svårigheter, men att hon upplever en hel del fantastiska saker. Livet är förhållandevis enkelt före revolutionen, men efter revolutionen förändras allting. I Teheran sitter en kvinna och ska fatta sitt livs viktigaste beslut.
Kommentar
Det känns som om jag transporteras dit. Som om jag känner hettan. Känner doften av mormoderns parfym när hon sprejar den ut i luften för att kliva igenom. Det känns som om jag verkligen är där, vilket är spännande men senare blir skrämmande. När det blir värre. När det blir fruktansvärt.
Fjäril i koppel sägs vara delvis inspirerad av författarens egen uppväxt i Iran och när jag läser den, känns det som om jag läser en självbiografi. Det är många karaktärer som kommer in plötsligt och som är med en kortare tid, ungefär som i en biografi, ungefär som i livet. Scenerna där dessa karaktärer är involverade kanske bara varar i något kapitel, sedan nämns de någon gång mer, men varje scen säger något om landet och strömningen som pågick.
Boken är kantad av många intressanta personporträtt. Särskilt fascinerad är jag av den glamorösa och självständiga mormordern, den som Shirin kan vända sig till gällande allt. Men även ögonblicksporträtt, som tvagerskan Sakkine med en stor hemlighet, skänker denna berättelse djup. Jag känner att jag lär mig något om Iran, om den tiden, när jag läser den här boken.
Det är en stark uppväxtskildring. Shirins väg från barn till kvinna löper parallellt med att revolutionen blommar upp och restriktionerna blir värre när hon når kvinnoålder. Det är omöjligt att inte bli berörd av henne och hennes vänners liv.
Fjäril i koppel är en stark bok som lärde mig en hel del om en tid jag bara hade vaga kunskaper om, om ett land jag inte känner så väl, och jag fick definitivt en hel del att tänka på. Behöver jag säga rakt ut att jag tycker att denna är väl värd att läsas och diskuteras?
Ett urval av andra som har bloggat om Fjäril i koppel
Beas bokhylla; Feministbiblioteket och Lottens bokblogg
Missnöjets vinter: Lite av en besvikelse
Betyg: ☆☆
Författare: John Steinbeck
Originaltitel: The Winter of Our Discontent
Översättare: Pelle Fritz-Crone
Förlag: Albert Bonniers Förlag (1963)
Antal sidor: 283 sidor
Finns till exempel hos Adlibris, Bokus eller CDON. I nyare upplaga, förstås, och på engelska.
Handling
Ethan Hawley har fina anor: en gång var hans familj valfångare och tjänade på så sätt mycket pengar. Numera har de inte några pengar kvar och Ethan jobbar som ett butiksbiträde i en butik han en gång ägde. Hans barn hungrar efter den typ av materialism han inte kan erbjuda dem och alla undrar när han ska ta sig i kragen och arbeta för att återvinna sin gamla status. En dag drabbas han av ett moraliskt dilemma som gör att han kanske kan bortse från sin vanliga samvetsgrannhet…
Kommentarer
Jag står fast vid det jag har skrivit tidigare om Missnöjets vinter, då jag inte hade hunnit så långt. Det kändes skönt att sjunka ned i Steinbeck igen och fångas av de vackra, målande beskrivningarna. Det kändes skönt att transporteras till New Bayton och tänka att det här är en författare som har en förmåga att fånga ett folk och en tid. Det kändes skönt att få le och skratta åt de kvicka replikerna.
Vad var det som hände sedan? Tja, ingenting. Det känns som om jag långsamt har tagit mig igenom närmare 300 sidor av en bok där det inte hände något alls. Märkligt därför att det kändes hela tiden som om något var på väg att hända. Bara det att det aldrig skedde, utan boken stod och stampade på samma ställe hela tiden.
Det är meningen att boken ska hantera tunga ämnen om moral och det moraliska fördärvet i den tidens Amerika, men det kommer inte så långt eller på djupet. Kritiken mot moralen i Amerika sträcker sig till ”alla fuskar och våndas inte över det”. Även Ethan ska drabbas av ett moraliskt dilemma, men det känns som om han har alldeles för lätt för att göra de saker han gör. Han tänker hela tiden att det är fel. Ändå försöker han inte sluta. Han bara fortsätter och tankarna om att det är fel känns ytliga. Platta. Som om de bara är där för att visa att den här killen som just ska göra något förkastligt är en hyvens kille egentligen.
Jag hajade till när boken, som börjar i tredje person, helt plötsligt utan förvarning och anledning bytte till första person. Ett helt kapitel satt jag och trodde att händelserna var sådant som Ethan skrev ned i en dagbok. Sedan insåg jag att nej, nu skulle det helt plötsligt skrivas i första person av någon anledning som jag inte förstår. Jag har svårt för omotiverade perspektivbyten.
Jag står först vid mina första ord om Missnöjets vinter. Den innehåller fantastiska beskrivningar, fångar tidsandan och ger trevliga personporträtt. Men det är också en bok som det i princip inte händer något alls i och det moraliska dilemmat behandlar bara som ytligast. Detta är definitivt inte Steinbecks bästa verk. Synd att det skulle bli hans sista.
Om mig
Har alldeles för mycket blod i koffeinsystemet, drömmer om att bli författare och tycker att sarkasm är en livsstil. Böcker och koffein får världen att gå runt. Boksmaken är ecklektisk.Det går bra att mejla på blogg[at]lacrimamens.com.
Bloggrelaterat
Läser just nu
Favoritserier
