Författare: Dennis Lehane
Originaltitel: Shutter Island
Översättare: Ulf Gyllenhak
Förlag: Månpocket (2094)
Antal sidor: 407 sidor
Recensionsexemplar: Nej.
Sommar 1954. På Shutter Island ligger Ashcliffe Hospital, ett hårdbevakat sjukhus för mentalsjuka brottslingar. Kriminalaren Teddy Daniels och hans partner Chuck Aule kallas dit när en av dem lyckas fly. Trots att hon har förvarats i ett låst rum, har Rachel Solando lyckats gå upp i rök. Kvar i hennes rum finns ett kodat meddelande, som Teddy lyckas knäcka. Det tycks tyda på att det finns en sextiosjunde patient, trots att bara 66 finns listade. Dessutom är Teddy där av personliga skäl: för att finna mannen som mördade hans fru Dolores och som lär vara patient där. En orkan strandar Teddy och Chuck på ön och ju mer de nystar i sjukhusets hemligheter, desto mer olycksbådande ter det sig. Vad är det egentligen som pågår på Shutter Island?
Filmen Shutter Island är en briljant psykologisk thriller där Leonardo di Caprio gör en otrolig insats. I flera år har jag försökt hitta Patient 67, som ligger till grund för den, i någon secondhandbutik. Tills i år gick jag bet, då Stadsmissionen helt plötsligt råkade ha två exemplar inne samtidigt.
Patient 67 är en spännande bladvändare. Den för läsaren genom många snår och vändningar i sin berättelse. Över fyra dagar börjar hemligheterna kring Shutter Island nystas upp. Det är tillräckligt för att göra en person paranoid: radikala experiment. Kopplingar till Ryssland. Personal som undanhåller allt för utredarna. En känsla av att man systematiskt försöker driva Teddy Daniels vansinne. Åtminstone tills den enorma vändningen sker på slutet.
Oavsett hur spännande Patient 67 är, så är nog filmatiseringen ett strå vassare. Det känns alltid vanskligt när en modern roman ska försöka skapa en tidsanda genom att efterapa rasistiska attityder och språkbruk. Det är bara onödigt.
Men Patient 67 är ändå en kompetent berättad psykologisk thriller som lotsar läsaren genom ett tätt vävt nät av konspirationer.
