Prozac Nation: Young and Depressed in America
Betyg: ☆☆
Författare: Elizabeth Wurtzel
Förlag: Riverhead Trade (1995)
Antal sidor: 368 sidor
Köp den till exempel hos Adlibris eller Bokus.
Från en tidig ålder har Elizabeths liv präglats av mörka sinnesstämningar. Det första självmordsförsöket sker när hon är i tolvårsåldern. Efter det fortsätter hon med en serie självskadebeteenden – alkohol, droger, sex som bestraffning snarare än något annat – och avverkar ett par terapeuter. Det är inte förrän hon börjar på college som hon får hjälp.
På baksidan av boken citeras en recension där recensenten har skrivit: ”often sacrificing her likability on the altar of her truth”. Det stämmer mycket väl, då jag verkligen inte tycker om den bild av sig själv som hon målar upp. Jag känner sympati för henne, då depression är något av det svåraste som finns att leva med. Främst därför att omgivningen inte förstår, vilket tydligt framgår i hennes roman. Men Elizabeth framstår som manipulativ och som hon använder sin depression för att få andra att gå henne till mötes.
Jag har haft den här boken väldigt länge och den skulle förmodligen ha stått ännu längre i bokhyllan om jag inte hade valt att ta med den i min boktolva. Jag gjorde ett försök att läsa den när jag köpte den, men lade den ifrån mig. Då upplevde jag att hon hade ett fruktansvärt ambivalent förhållande till sin mamma, hatade och älskade henne om vartannat, och det var inte något jag klarade av då. Idag ser jag att hon inte hade någon bra relation till någon av föräldrarna föräldrarna, men det är ändå pappan som tar priset i mina ögon. Hans försäkring skulle täcka Elizabeths terapi, utan att han behövde betala något, men hjälper han sin dotter? Nej, han vill till varje pris ge igen på sin före detta fru.
Detta leder in på ett av mina största problem med boken: hon spekulerar att den ökade graden av diagnostiserade depressioner beror på det ökade antalet skilsmässor. Det får mig att skjuta undan boken en stund och säga ’nej’. Hon är inte kvalificerad att göra sådana gissningar och hon har inget stöd för dem. Orsakerna till depressioner är många och varierade och kan inte förklaras med en enda sak. Det har gjorts många studier som konstaterar att vi blir alltmer stressade, vi har allt högre krav på oss idag och mår allt sämre, vilket bidrar till de ökade depressionerna. Att påstå att det enbart beror på uppslitande skilsmässor är ett förenklande och rent utsagt ett förringande av den smärta andra genomgår, vars föräldrar inte har genomgått en skilsmässa.
Stilistiskt brister det också. Normalt sett är jag inte den som stör mig på kursiveringar, men här slängs kursiveringarna in på måfå. Det är som om det är meningen att det ska fördjupa hennes resonemang och gå mer känslomässigt in på djupet, men istället bryter det upp läsarens koncentration och stör läsrytmen.
Avslutningsvis så skrev en annan citerad recension: ”a very good book, maybe even an important one”, men där jag måste säga emot. Detta skulle kunna vara en viktig bok, men den är inte bra och brister i utförandet.
Pingback: Boktolva 2012 | C.R.M. Nilsson
Pingback: Lästa i juli 2012 | C.R.M. Nilsson
Jag såg filmen med Christina Ricci i huvudrollen för några veckor sedan och tyckte att den var ganska bra. Svårt ämne det där med depression och som du säger kan det ha så många olika orsaker som ofta är svåra att åtgärda.
Det lilla jag har sett av filmen har gjort att jag dragit slutsatsen att den inte har så mycket gemensamt med boken. Det är ett svårt ämne och jag hade väldigt svårt för hennes sätt att beskriva det.