Sommarhuset av Anna Fredriksson

sommarhuset

Författare: Anna Fredriksson
Förlag: Forum (2014)
Antal sidor: 287 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON
E-bok | Adlibris, Bokus, CDON

Sommaren närmar sig med allt vad det innebär. Betyg ska sättas, klasser ska förberedas för att slussas vidare, föräldrar ska hanteras när de tycker att deras barns betyg är lärarens fel. Men Evas mamma har precis gått bort och det är svårt att koncentrera sig på alla måsten. Syskonen har hon inte pratat med på flera år. Nu vill de sälja sommarhuset där de tillbringade somrarna som barn. Sommarhuset där Eva har så många fina minnen av mamma.

Anna Fredriksson är en ny bekantskap som jag förmodligen inte skulle ha gjort om inte Sommarhuset hade följt med min läsplatta. Den blev liggande ett tag, men så tog jag upp plattan en kväll och lade den sedan inte ifrån mig förrän jag hade läst ut Sommarhuset.

Eva är äldst i syskonskaran och äldre än de andra två. Något slags mellanting mellan syster och mamma. Det är i syskonrelationens spänningar som bokens styrka ligger i. De har inte talats vid på många år och Eva har lämnats ensam för att hantera mammans psykiska ohälsa. Eller har hon det? Kanske är det så enkelt att hon borde ha bett om hjälp.

På rak, enkel prosa lyckas Fredriksson få mig att leva mig in i Evas tankar och känslor. Jag blir frustrerad, irriterad, över att syskonen tycks gadda ihop sig mot Eva. Ingen kommunikation, inget försök att resonera, utan bara ett bakhåll att så här ska det bli, skitsamma om storasyster har en åsikt.

Som sagt, det är relationerna som gör att jag fastnar. Syskonrelationen mellan tre där en tydligt blir utanför. Relationen mellan brodern Anders och hans fru, mellan Eva och hennes brorsdotter Vera, mellan lillasystern Maja och hennes pojkvän. Men kanske är den relation som får mig att fundera mest är den till mamman, som dyrkas men samtidigt får inta barnets roll där dottern får bli den som tar hand om och ser till mammans behov.

Det är rätt så tydligt var handlingen i Sommarhuset ska föra oss. När jag kommer dit kan jag tycka att allt föll på plats lite väl lätt. De insikter som Eva slogs av gjorde inget större avtryck, inte efter all frustration jag genomlidit på grund av hennes syskon, och kom lite som en blixt från klar himmel. Jag kommer att bära med mig vägen mot slutet, men inte slutet som kändes lösryckt från allt annat.

Sommarhuset är en stark skildring av det komplexa i mänskliga relationer.

betyg3

Andra som har bloggat om Sommarhuset

BokMamma; Nilmas bokhylla

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

5 svar på Sommarhuset av Anna Fredriksson

  1. Lottens bokblogg skriver:

    Anna Fredriksson har jag funderat på att läsa något av!

  2. Anna skriver:

    Jag tyckte mycket om den. Kunde känna igen hur det kan vara att försöka rådda efter en död förälder med värdigheten i behåll. Inte enkelt!

  3. Pingback: Veckans skörd #131 - C.R.M. Nilsson

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.