Svenska folksagor av Birgitta Hellsing & Jan-Öjvind Swahn

svenska folksagor(2)

Betyg: ☆☆☆☆☆
Författare: Birgitta Hellsing, Jan-Öjvind Swahn
Illustratör: Alvaro Tapia
Förlag: Bonnier Fakta (2012)
Antal sidor: 384 sidor
Recensionsexemplar: Nej

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON

Beskrivning

Kommer du ihåg prins Hatt, prins Lindorm eller systrarna Lilla Rosa och Långa Leda? De är alla del av vår sagoskatt som befolkas av såväl prinsar och prinsessor som elaka styvmödrar och klunsiga jättar. Dessa folksagor har berättats för svenskar i generationer, men utgör också en del av en större europeisk berättartradition.

Kommentarer

Att läsa de olika sagor, både bekanta som obekanta, är ett sant nöje. Jag sitter med ett litet leende på läpparna och det finns några som får mig att skratta högt. Språket är lätt att läsa och underhållande. Det är intressant att läsa de sagor som H. C. Andersen har tagit inspiration från, se hur de skiljer sig åt. Även om jag inte läser långa stunder i taget, så går det fort och jag njuter i fulla muggar.

Jag tycker väldigt mycket om kommentarer till sagorna, även om de kan upplevas som repetitiva efter ett tag. Det är intressant att se hur de har spritt sig och var det finns liknande saker. Andra saker som är intressanta är där Swahn pekar ut saker som folk i äldre tider tyckte var roligt, men som vi idag skulle tycka vara osmakligt på grund av att det är nedsättande till en viss grupp av personer.

Däremot tycker jag att han, om han avser att ta upp sådant, drops the ball gällande kvinnosynen i sagorna. Antalet våldtäktsmotiv som finns i folksagan är rent skrämmande, till exempel i De tre flugorna (för inte ligger han och sover kyskt bredvid henne!). Dessutom är det ju mer uppenbart i en annan saga, dessvärre har jag glömt titeln, där prinsessan blir gravid efter att han har legat med henne i hennes säng – något hon inte har vetat om. Även om prinsessan i Prinsessan och svinaherden är arrogant, tycker jag att det är betydligt värre att se till att hon blir utkastad från sitt hem, ta med henne till sitt eget land och sedan sätta henne i arbete så att hon gör sig illa och blir rädd, bara för att gifta sig med henne. Att inget av detta belyses som problematiskt känns märkligt. Å andra sidan är det samma person som sätter genusforskare inom citationstecken.

Alvaro Tapias fina illustrationer förhöjer definitivt läsupplevelsen. Ibland måste jag stanna upp och bara titta på drakar, prinsessor och troll. Jag håller med vem det nu var som sa det till mig att stilen påminner om John Bauers, men jag tycker ändå att Tapia har behållit sin egen stil.

Svenska folksagor är en fröjd för ögat och oftast en ren njutning att läsa, även om jag upplever att kommentarerna till sagorna blir rätt repetitiva efter ett tag.

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

1 svar på Svenska folksagor av Birgitta Hellsing & Jan-Öjvind Swahn

  1. Pingback: Månadsrapport: Augusti 2013 - C.R.M. Nilsson

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.