The Mad Scientist’s Daughter av Cassandra Rose Clarke

Författare: Cassandra Rose Clarke
Uppläsare: Kate Rudd
Förlag: Angry Robot on Brilliance Audio (2016)
Antal minuter: 720 minuter
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus
Pocket | Adlibris, Bokus

När Cat var en liten flicka förde fadern Finn, en experimentell android, till deras ensliga hem. Han ser ut och beter sig som en människa, men har ingen önskan om att bli människa. Hans programmering får honom att vara sina ägare till perfekt tjänst. Nu är hans huvudsakliga uppgift att undervisa Cat. Finn stannar hos henne, en ständig följeslagare som blir en vän när hon växer upp. Men när regeringen börja erkänna robotarnas rättigheter kämpar Finn för att hitta sin plats i världen. När Cats och Finns förhållande växer djupare bortom vad någon hade tänkt sig, riskerar de att skiljas åt för evigt.

The Mad Scientist’s Daughter var mitt val när vi skulle presentera ett förslag på en bok av en författare som delade namn med oss själva till min bokcirkel. Den drogs i lotteriet. Jag hade rätt så höga förväntningar på den, som tyvärr inte infriades. En del beror kanske på Kate Rudds inläsning, som känns alltför barnslig för texten.

Sedan är det väl det att jag hade förväntat mig en djupare problematisering av robotar och vad det innebär att ha ett medvetande. Detta skimrar till i utkanten av ögonvrån när jag lyssnar på The Mad Scientist’s Daughter, men ges aldrig någon vikt eller djup. Istället är det en tämligen ordinär kärlekshistoria. Cats passivitet irriterar mig, även om hon blir alltmer sympatisk vad boken lider. Saken är väl den att baksidestexten ger intryck av att vara en dystopi, men att det råkar vara en kärlekshistoria förlagd i en dystopisk värld. Således är egentligen inte världen särskilt väl underbyggd och det är svårt att förstå vad katastrofen som har lett till att världen ser ut som gör egentligen var. Likaså utspelar sig texten i framtiden, men bibehåller könsmaktsstrukturer på ett synnerligen irriterande vis. Du kan föreställa dig robotar, men inte att sjuksköterskor kan vara män och doktorer kvinnor? Eller att kvinnor kan vara annat än kuttersmycken till rika män? Kom igen.

Överlag tycker jag ändå om The Mad Scientist’s Daughter, när jag väl justerat mina förväntningar. En lättsmält liten sak som nog kommer vara glömd i slutet av året.

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.