Författare: Nina Roegner
Illustratör: Alexandra Kamis
Förlag: Prisma (2005)
Antal sidor: 119 sidor
Recensionsexemplar: Nej.
Det verkar som om en del hundar och hundägare går genom livet stretande, med olika viljor, åt var sitt håll. Mycket energi går åt till att försöka överlista varandra, både från hundens och ägarens sida. Kan hunden däremot motiveras att använda sin envishet och energi i samarbete med sin ägare kan ägaren komma att bli förvånad över hur duktig hunden kan bli. Om man lyckas hitta rätt väg att nå fram till hunden, finns det inga gränser för vad den kan lära sig. Detta är vad Aktivering behandlar. Den innehåller både enklare och svårare övningar, pedagogiskt uppbyggd med steg-för-steg-illustrationer.
Aktivering är en lättöverskådlig och pedagogiskt uppbyggd med övningar som tvingar både hund och ägare att samarbeta för att lösa problem. De flesta övningar känner jag igen, men Nina Roegner lägger till några som jag inte har sett tidigare. Hon för en intressant diskussion om motion kontra aktivering; att problembeteenden faktiskt kan bli värre av att försöka motionera bort dem. Att så lite som en kvarts aktivering kan få bukt med många problem.
Alexandra Kamis svartvita teckningar bidrar till att göra Aktivering kul att läsa. Inte nog med att de är gulliga, utan de är också informativa när de visar hur man steg för steg ska gå till väga med en övning. Det finns ungefär tjugofem övningar att välja mellan i boken, så det finns nog något för varje hund och matte/husse därute.
Aktivering är en pedagogisk och lättläst bok som ger bra idéer för hur man ska bära sig åt för att aktivera sin hund.
På vår hund är det så tydligt att hon vill bli aktiverad. När hon får utföra saker blir hon så uppspelt och glad, och efteråt följer hon mig tätt, tätt hela tiden. Att utföra saker med sin hund knyter verkligen starkare band. Samma gäller min häst. När hon får utföra saker blir hon mycket mer uppmärksam och tillgiven. Och det boken tar upp om motion kontra aktivering stämde så otroligt bra på min arabhäst. Hon kunde trava och galoppera i flera timmar i sträck utan att bli det minsta tillfredsställd och lugn, men när hon fick koncentrera sig och utföra saker blev hon mycket mer harmonisk på bara en halvtimme.
Jag har ju en liten shih tzublandis och på henne märks det både att hon behöver en hel del motion (för att må riktigt bra måste vi vara ute minst 2 timmar om dagen, samtidigt som hon avskyr regn så blir det lite svårt på hösten) och aktivering. Visst hon kan vara rätt nöjd med att sova i soffan, men får hon använda knoppen några minuter om dagen så blir hon en helt annan hund.