Alumina

Titel: Alumina

Skriven: 2009-

Genre: Urban Fantasy

Bakgrund: Jag fick lite bråttom våren 2009 att skriva klart Skönheten som var Odjuret, eftersom jag sedan länge hade tänkt att jag skulle skriva en roman som projektarbete på gymnasiet. Jag trodde att det skulle räcka med att planera, skriva och redigera en roman som projektarbete, men det tyckte inte min handledare. Utan vi lade till att jag skulle skicka in den till olika förlag, då det skulle bli lättare att betygssätta (? Inte för att jag fattar hur det skulle göra det lättare att betygssätta).

Handling: Alana hade allting – ungdom, skönhet, makt. Hon betraktades som en gudinna av sitt folk. Tyvärr kom hennes narcissistiska och psykopatiska läggning att kosta henne allt hon hade uppnått. Prästerna beordrade hennes död och hon avrättades. Men hennes bångstyriga själ kom att hemsöka dem alla, tills en ung man en dag fick en idé. Man förseglade henne i en bok vars pärmar bands av formler tatuerade på hennes egen hud, som tjänade som bokens pärm. Misstaget man gjort, dock, är att man låtit henne behålla sitt medvetande. Det gav boken så småningom en ondskefull kraft: om man skrev en persons namn i den, kom den att dö. Alanas giftiga medvetande skulle sträcka ut sig och sända död till den olycklige.

Boken vandrade mellan människors händer i många århundraden. Av en slump råkar den tjugoåriga Higuri Kouki en dag hitta Alanas bok och tar med den hem. Han sitter vid sin dator och söker jobb. Men han kan inte hitta några, utan lutar sig tillbaka med en suck och tycker att världen är rutten och ondskefull. Av någon anledning, som han inte förstår, ser han ned på boken som han hittat och öppnar den. Han råkar skära sig på bokens sidor något som får honom att svär till. Han plåstrar om sitt finger, men när han vänder sig mot boken har text dykt upp. Alana ser fram emot ett nytt offer, men hon har inte räknat med att den traumatiserade Kouki ska ge sig ut på ett uppdrag för att utrota alla brott i världen genom att mörda alla brottslingar. Men hon låter road honom hållas, eftersom det förmodligen kommer snabba upp hans eventuella död.

Den hemlighetsfulle Lior Acqua, en privatdeckare som hjälper polisen lösa fall över hela världen, lägger märke till att något underligt pågår. Genom sin skarpsinniga slutsatsförmåga lyckas han komma fram till att mördaren är Kouki, men han har inga bevis. Och så börjar han tycka om den unge mannen, eftersom han ser sig själv i honom. Något får honom att tvivla på att Kouki agerat helt på eget bevåg.

Mina synpunkter: På grund av att jag var tvungen att skriva klart hela boken under höstterminen för att få en ärlig chans att hinna läsa igenom och sedan skicka iväg den till bokförlag på vårterminen, tog jag en massa genvägar. Slutprodukten var inte den berättelse som jag ville berätta. Jag håller därför på att skriva om den för att den ska bli lite mer som jag hade tänkt mig.Något som jag märkt i efterhand är de slående likheterna till mangan Death Note, vilket verkligen inte har varit min avsikt. Jag måste rensa ut de snår som är mangans handling för att hitta fram till det som är min historia och inte trassla ihop dem som jag tydligen har gjort.

Förlagens synpunkt: Nej, tack.

Status: Skrivs om.

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i roman och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

2 svar på Alumina

  1. Pingback: Mitt skrivande | C.R.M. Nilsson

  2. Pingback: NaNoWriMo: Dag 1 |C.R.M. Nilsson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.