Bårhuset av Douglas Foley

bårhuset

Författare: Douglas Foley
Förlag: Lava förlag (2015)
Antal sidor: 165 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Danskt band | Adlibris, Bokus, CDON

Bårhuset är en novellsamling som består av tio olika noveller. Samlingen kom till när Douglas Foley inte riktigt var säker på vad han ville skriva efter att ha avslutat en bokserie och då skrev en novell. Eftersom han trivdes med formatet, ledde det till den samling som jag nu har läst där novellerna knyts samman av ett visst mått av absurditet.

Jag vet faktiskt inte om Bårhuset är min första bekantskap med Foley eller inte. Min syster läste Shoo bre för ett antal år sedan och blev tagen av den, men jag vet inte om jag själv läste den. I alla fall så tyckte jag att Bårhuset lät väldigt intressant och blev fruktansvärt glad när Vargnatts bokhylla ville skänka bort den till mig.

Alla noveller i Bårhuset är skrivna ur tredje persons perspektiv. Ofta på ett lite smått distanserat vis, som gör det svårt att komma någon av karaktärerna riktigt nära. Det känns som om jag, som läsare, står och tittar på utifrån utan att aldrig riktigt leva mig in i karaktärernas själsliv.

Novellerna förenas av, som tidigare nämnt, av att de alla innehåller någon form av absurt element. Hur väl dessa absurda element integreras i novellerna varierar i allra högsta grad. I vissa, som novellen Hjärtat, är det absurda och surrealistiska inslaget en springande punkt. I andra, som Felicia och katterna, känns det som om det har klistrats på i efterhand för att passa tematiken. Det absurda inslaget tillför inget till novellen och står egentligen utanför handlingen.

Det finns vissa noveller som jag fastnar särskilt för i Bårhuset. Tidigare nämnda Hjärtat är en favorit. I den förälskar sig Oliver i sin drömtjej Julia, men hon har den egenheten att hennes hjärta växer på utsidan av bröstkorgen vilket får tragiska konsekvenser. Jag gillar den plötsliga förälskelsen och det surrealistiska i novellen. Balansen mellan dem är väldigt fin.

Jag gillar även Utan min mobil, som handlar om en tjej som är i närmast fastvuxen med sin mobil och den betyder verkligen mest i hennes liv. Mer än barn och hund. Det är en skruvad, på gränsande till sjuk, novell som gjorde mig riktigt förbannad stundtals. Tvisten på slutet är jag inte helt övertygad av, men jag är övertygad om att huvudpersonen inte har lärt sig något.

Den tredje novellen som jag fastnar för är Järnatomen. Kevin sörjer sin flickvän, samtidigt som mormoderns sambo har gått bort. En man som han har mycket komplicerade känslor inför. Känsloregistret i denna är väldigt starkt skildrad och jag tycker om hur Foley knyter ihop säcken.

Annars var nog Bårhuset inte helt hundra något för mig. Ett kyligt, distanserat berättarperspektiv ger ett nästan kliniskt intryck. Nej, den når inte fram till mig, helt enkelt.

betyg3

Andra bokbloggare om Bårhuset

BokstadenCarolina läser; Frids bokrecensionerVargnatts bokhylla

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.