Redaktör: José Antonio Valverde
Medverkande författare: José León Cano, Daniel Tubau, P. Martín de Cáceres, Alexander Demarest, Pedro Montero, Edgar Allan Poe, Ronnie Foster
Serie: Biblioteca universal de misterio y terror, #5
Förlag: Ediciones Uve (1982)
Antal sidor: 121 sidor
Recensionsexemplar: Nej.
Jag måste erkänna att det är med en viss lättnad jag slår igen Biblioteca universal de misterio y terror 5. Det är den sista jag äger i serien och nu kan de få vandra vidare till någon som uppskattar dem mer. Det jag har uppskattat är att det har hjälpt mig att utveckla min spanska.
Även denna novellantologi består av sju noveller. Biblioteca universal de misterio y terror 5 inleds med El rubi de los siete anillos (De sju ringarnas rubin) av José León Cano. En man hittar en rubin, som han ger till sin hustru. De har kämpat i åratal med att bli gravida och nu blir hon det, men graviditeten blir prövande svår… Historien är nog så kompetent berättad, men motivet känns välkänt och blir därför en smula tradigt.
Nästa novell är skriven av Daniel Tubau och heter Los ultimos de Yidi (Det sista av Yidi). Den är tydligt Lovecraft-inspirerad. Tre män bestämmer sig för att utforska ett gammal övergivet hus, dit en av dem har familjekopplingar. Jag gillade den här och tyckte att den var spännande. Lovecraft-influenserna lyfte novellen ett snäpp.
Den tredje novellen, La maletin gris (Den grå resväskan) av P. Martín de Cáceres, utspelar sig på ett tåg. Marcela stiftar bekantskap med sin reskamrat, en äldre man, men när han lämnar kupén öppnar hon nyfiket hans väska. Detta kommer hon att få ångra. Den här var lite kittlande och spännande. Lite mer actionbetonad, snarare än skräck, även om det fanns tydliga skräckelement med i den. Tåg utgör faktiskt riktigt klaustrofobiska miljöer för skräckberättelser.
Valentine av Alexander Demarest handlar om en man som motvilligt följer med en vän till kyrkogården på De dödas dag. De ska besöka vännens hustrus grav, som dog under mystiska omständigheter. Den här var lite överraskande, eftersom jag hela tiden förväntade mig att det skulle vara en vampyrhistoria och så vara den inte det. Men lite spännande var den allt.
Pedro Montero fick lite revansch i Biblioteca universal de misterio y terror 5. Hans La Galiciana (svåröversatt, kanske Galicien?) var faktiskt rätt bra. Två barn föds på samma dag, med samma far. Den ena är son till hans rättmätiga hustru, den andra till tjänstekvinnan som skickas bort. När pojken blir äldre dyker hon upp igen och han blir alltmer nyfiken på hennes barn. Jag tyckte den här var spännande och hade en oväntad vändning på slutet, som också var tragisk.
El corazón revelador (Det skvallrande hjärtat) av Edgar Allan Poe har jag läst många gånger. En man tycker om sin gamla välgörare, men står inte ut med hans ena öga och beslutar sig för att mörda honom. Poe är mycket bra på att ta sig in i huvudet på galningar och förklara deras, för dem, rationella logik som ter sig ytterst befängd i våra ögon.
Biblioteca universal de misterio y terror 5 avslutas med Me bastara con el descanso eterno (Evig vila kommer att räcka för mig) av Ronnie Foster. En man besöker sin farbror, som har en teori om att vissa återkommande hallucinationer under drogpåverkan är alternativa verkligheter. Nu vill han utforska dessa, med katastrofala följder. Även om jag tycker mig ha läst historien förut, griper den tag i mig. Det är ett klassiskt skräckmotiv, men det är klassiskt därför att det är mycket effektfullt.
Även om jag har stiftat en del trevliga bekantskaper, så är jag glad att jag med Biblioteca universal de misterio y terror 5 nu kan avsluta detta kapitel i mitt liv.
Andra delar i serien
Biblioteca universal de misterio y terror 1 (recension)
Biblioteca universal de misterio y terror 2 (recension)
Biblioteca universal de misterio y terror 3 (recension)
Biblioteca universal de misterio y terror 4 (recension)
Biblioteca universal de misterio y terror 5
