De ulvgrå av Helmer Linderholm

Omslagsbild De ulvgrå av Helmer Linderholm

Författare: Helmer Linderholm
Förlag: Tidens bokklubb (1972)
Antal sidor: 243 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Bergslagen på 1700-talet. Mörka, ödsliga finnskogar, där hedendom lever sida vid sida med kristendom och upplysning, med folklig övertro och skrock, trolltyg, sattyg och vidskepelse… En läkares rationalitet prövas i ljuset av de märkligheter han möter, såsom trollkarlar, varulvar, den grönskimrande näcken, gastar, bergtagna och gengångare. Vid hans sida finns den trogna hustrun Stina, hemtam i den övernaturliga världen och alltid med något listigt knep för att överlista sattygen som hemsöker folket.

Min mamma fick De ulvgrå i present av sin faster när hon var ung och den har stått i bokhyllan under min uppväxt. Jag har läst den ett flertal gånger och älskat den varje gång. När det är en bok som man vet att man återvänder till ofta och tycker om, då vill man ju självfallet ha sitt eget ex. Men det har varit satans så svårt att få tag i den.

Men i år lyckades jag och kunde på nytt försjunka ned i De ulvgrå. Helmer Linderholm ikläder sina noveller i en språkdräkt som för tankarna till sjuttonhundratalet, även om det ibland kan göra det lite svårläst. Det känns verkligen som att läsa en bok från den tiden.

De ulvgrå är egentligen en novellsamling bestående av tio noveller som binds samman av att de berättas ur läkarens synvinkel. I sin tur bygger dessa på en muntlig berättartradition från den här tiden. Vi får möta varulvar, strömkarlen, dödsbrudar och annat oknytt på ett sätt som vi kanske inte har sett dem tidigare. Det är övertro skildrat på ett spännande vis.

Mina favoritnoveller är Dödsbruden, där en ung jänta svär att hon sett brukspatrons döda dotter sträva omkring i obygden; Bergtagna bidar, där ett antal resenärer försvinner på samma sträcka; Den smygande döden, där doktorn kallas till ett hem där familjen sakta tynar bort; samt Älska som en häst, i vilken vi får möta en ung bergsman som besväras av märkligt erotiska drömmar där han blir riden som en häst. Det är märkliga berättelser: spökhistorier varvat med fyllehistorier, men allt är välskrivet och intressant.

De ulvgrå är väl värd att läsas. Om den nu inte vore så svår att få tag på så skulle jag i närmast befalla er att läsa den.

Betyg 4: Gillade den verkligen.

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

5 svar på De ulvgrå av Helmer Linderholm

  1. Jenny H skriver:

    Låter verkligen som en bok jag skulle gilla. Jag blir riktigt nyfiken!
    Omslaget såg bara vackert ut tills jag fick syn på vad som egentligen var i bakgrunden. Lite mer skrämmande än vad det såg ut som vid första anblicken.
    Fin flicka i förgrunden, gillar hellre böcker med illustrationer och illustrerade ansikten snarare än fotografier, för det mesta.

    • C.R.M. Nilsson skriver:

      Den är verkligen varmt rekommenderad, men av någon anledning är Helmer Linderholms böcker riktigt svåra att hitta begagnade. Min pappa försöker hitta en serie som han läste som ung.
      Ja, det är ett lite småskrämmande omslag.

  2. Pingback: Månadsrapport: Juni 2021 - C. R. M. NilssonC. R. M. Nilsson

  3. Lars Andersson skriver:

    Helt underbar bok. Har försökt att få tag på en extra kopia att ge till en kompis, men den verkar som sagt var vara väldigt svår att få tag på.

    Den skulle kunna bli en utmärkt TV-serie eftersom den är väldigt visuellt berättad.

    Mina favoritepisoder är Likholmens hemlighet, Näckens händer och Fladdermuskungen, underbart fantasifulla men samtidigt romantiska berättelser.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.