
Skapare: Justin Simien
Skådespelare: Logan Browning, Brandon P Bell, DeRon Horton, Antoinette Robertson
Produktionsår: 2019
Säsong: 3
Antal avsnitt: 10
Längd: 250 minuter
Efter sitt möte med Rikki Carter, har Sam tappat sikte på vad hon vill med sitt liv. Aktivismen är lagd åt sidan. Istället kämpar hon med att hitta riktning för sin dokumentär och sitt liv. Även Lionel har förlorat sitt sinne för riktning. Han utforskar sin homosexuella identitet och skriver under ett pseudonym en erotisk följetong som blir mycket populär på campus. När den karismatiske Moses Brown kommer till universitetet för att undervisa, tycks det vara en välgärning för dem alla. Men med hans ankomst kommer också hemligheter och undanröjda skandaler, som kan vara kopplade till det hemliga sällskapet Sam och Lionel fann.
I tredje säsongen av Dear White People driver manusförfattarna hejvilt med sig själva och serien. Det är som om man anser sig vara tvungna att hitta en ny riktning och förnya serien, vilket är på bekostnad av det som gjorde de tidigare säsongerna så jäkla bra. Istället för att som tidigare fokusera på en karaktär per avsnitt, slängs vi nu hejvilt mellan dem och deras olika berättelsespår. Jag saknar aktivismen och passionen som fanns i föregående säsonger. Även om Logan Browning briljant porträtterar Sams vilsenhet, så saknar jag glöden.
Överlag känns denna säsong lite planlös. Vi driver omkring på campus. Vem som kommer vara säsongens stora antagonist är uppenbart från start, även om jag blir charmad av denna person. Det är inte förrän i avsnitt 8 och 9 som serien glimrar till, när de tacklar det ständigt aktuella ämnet om sexuella övergrepp på universitet. Dessa två avsnitt är lysande, vilket gör det avslutande avsnittet till en större besvikelse än vad det redan är. Det säsongsavslutande tionde avsnittet är en röra, med alternativa universum, filmvisning, diskussioner och ett gigantiskt tidshopp. Efter uppbyggnaden i de föregående avsnitten vill man ju ha ett rejält avslut. Inte att man bara löser det utanför kulissen och slätar över det.
Tredje säsongen av Dear White People känns lite vilsen och är definitivt inte lika bra som sina föregångare.

Andra säsonger
Säsong 1 (recension)
Säsong 2 (recension)
Säsong 3
Säsong 4
Pingback: Månadsrapport: Mars 2021 - C. R. M. NilssonC. R. M. Nilsson