En bokhandlares dagbok av Shaun Bythell

Författare: Shaun Bythell
Originaltitel: The Diary of a Bookseller
Översättare: Andreas Vesterlund
Serie: En bokhandlares dagbok, #1
Förlag: Natur och kultur (2018)
Antal sidor: 335 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

I den skotska småstaden Wigtown driver Shaun Bythell The Bookshop, Skottlands största bokhandel för begagnade böcker. Till hans butik, med ett sortiment på över 100 000 böcker som trängs i en lokal med vindlande korridorer och sprakande eldstäder, färdas mängder av bokläsare från när och fjärran för att dyka ned i bibliofilernas eget paradis. Eller? Med hjälp av excentriska kunder och besvärliga anställda guidar Shaun Bythell läsaren genom en bokvärld fylld av absurda historier och märkliga levnadsöden. På sina resor bland auktionshus och dödsbon tar han med oss på jakt efter de försvunna klassiker och läsupplevelser som måste finnas därute. Om någon vill betala för dem? Det är en annan fråga.

Jag tror att jag först såg En bokhandlares dagbok på någon bokblogg och blev lite nyfiken. När den dök upp på bokrean i år låg den i bakhuvudet och gnagde, så jag beställde med den. Allt som har med böcker att göra brukar utöva en märklig lockkraft på oss bokbloggare.

Dessvärre är inte En bokhandlares dagbok fullt så charmig som jag hade trott att den skulle vara. Det känns som om Shaun Bythell har sett Black Books en gång för mycket och försöker vara en verklighetens Bernard Black. Utan att komma i närheten av att vara lika rolig som Dylan Moran är.

Nej, nu är jag kanske något orättvis. Till en början tycker jag faktiskt riktigt bra om En bokhandlares dagbok. Den ger en underhållande inblick i antikvariathandlarens vardag, med kunder som försöker pressa ned redan låga priser och en kamp mot nätjättar såsom Amazon. Men jag tror dagboksformatet ligger boken lite i fatet. Efter ett hundratal sidor blir det repetitivt. Dessutom är jag ju inte speciellt intresserad av de fiskeresor som han företar sig.

Nej, En bokhandlares dagbok charmade mig inte lika mycket som jag hade förväntat mig. Men jag skulle nog ändå säga att den är värd att läsa.