Författare: Hanya Yanagihara Originaltitel: A Little Life Översättning: Niclas Nilsson Förlag: Bonnier (2016) Antal sidor: 732 sidor Recensionsexemplar: Nej. Exempel på var den kan köpas i olika format Danskt band | Adlibris, Bokus, CDON Pocket | Adlibris, Bokus, CDON
Berättelsen om de fyra vännerna JB, Malcolm, Willem och Jude och deras liv i New York spänner över flera decennier. Deras vänskap upplever både mörker och ljus, och prövas hårt genom åren. Det som håller dem samman är alltid Jude. Jude St. Francis, som förblir en gåta även för dem som står honom närmast. Jude är en framgångsrik advokat med ett traumatiskt förflutet som kommit att prägla hans liv på ett oåterkalleligt vis. Han har inte kunnat drömma om den vänskap han nu har, särskilt inte med Willem. Willem, vars trofasthet och kärlek håller honom vid liv. Genom åren kommer Jude att slitas mellan självföraktet som styr hans tillvaro och kärleken han inte kan tillåta sig.
Ett litet liv rullade förbi i flödet och hyllades, men mitt intresse fångades inte. Det tog ganska lång tid för att inse att detta var en Cassandra-bok, att jag borde se till att läsa den omedelbums. Självklart införskaffades den under bokrean. Självklart sträcklästes den.
Ett litet liv är en läsupplevelse som gör mig alldeles omtöcknad. För att jag är så försjunken i den, så omedveten om världen utanför, att det känns att jag är där i New York. Det är en av de finaste skildringarna av vänskap som jag någonsin har läst. Karaktärerna är så fint utmejslade med alla sina älskvärda drag och brister som får en att vilja slänga upp händerna i luften och skrika: ”fint! Förstör för dig själv! Gör det bara, din skitstövel!” Samtidigt som du lojalt står vid deras sida och vill att det ska gå dem väl. Det känns som levande personer jag har lärt känna och skilsmässan på sista sidan är djupt smärtsam.
Och så har vi Jude. Jude som Ett litet liv kretsar kring. En person som har haft det så eländigt genom hela sin uppväxt att du bara önskar honom bra saker. En person som har svårt att se att han förtjänar bra saker. Inledningsvis har jag lite svårt att komma in i Ett litet liv och tänker om Jude: det här är en karaktär som det märks att författaren älskar, men Hanya Yanagihara måste få mig att älska honom också. Och det fick hon. Med råge. Så att jag blir tårögd när jag tänker på honom. Det här är i högsta grad en karaktärsdriven roman som nystar i deras förflutna, hur det har påverkat dem till att bli männen de blir och där vänskapens föränderliga natur växer med dem. Det är ändå dramatiskt, det är nattsvart, och du vet från första början att detta kommer nog inte sluta lyckligt.
Ändå är Ett litet liv en stor läsupplevelse. Jag har ännu inte hämtat mig från den.
Jag har ännu inte läst den, och har dragit mig för det på grund av att jag förstår att den kommer att halv knäcka mig under tiden jag läser den. Men nu lutar det faktiskt åt att jag skall beställa den.
Den är tung, men helt fantastisk 🙂
Har tittat på den flera gånger men avstått, dels pga tjockleken och dels pga omslaget. Men så många höjer den till skyarna att det kanske ändå snart är dags.
Den är verkligen väl värd att läsas 🙂
Visst är det en helt fantastisk bok! Att den var tjock skrämde mig inte det minst när jag väl började läsa. Det var snarare så att jag kände ”nejmen är den redan slut?”.
Jag avskyr tegelstenar i allmänhet. Det är så få böcker som motiverar ett stort sidantal, men denna gjorde verkligen det. En helt fantastisk upplevelse.
Pingback: M som mörkt - C.R.M. NilssonC.R.M. Nilsson