Förr eller senare exploderar jag

Betyg: ☆☆☆
Författare: John Green
Originaltitel: The Fault in Our Stars
Översättare: Ylva Stålmarck
Förlag: Bonnier Carlsen (2013)
Antal sidor: 307 sidor

Finns till exempel hos Adlibris, Bokus eller CDON.

Handling

Efter att ha oroat sig en tid över att hennes dotter ska bli alltmer isolerad hemma vid tv:n, skickar Hazels mamma henne till en stödgrupp för ungdomar med cancer. Möten visar sig dock inte var vad någon skulle kalla för uppiggande och påminner nog snarare om ett AA-möte. Men det är där i stödgruppen som hennes liv förändras. Augustus Waters har nyligen friskförklarats från sin cancer, men dyker ändå upp på mötet.

Kommentarer

Inledningsvis har jag lite svårt att komma in i boken, vilket i mångt och mycket beror på att Hazel irriterar mig. Jag kan tåla och tycka om karaktärer som är den ”tjejiga” tjejen. Men jag tål inte när folk delar upp saker i kill- och tjejsaker (killfilmer, tjejfilmer, yuck). Särskilt sur blir jag när hon antyder att tjejer inte kan tycka om en film, som råkar vara min favoritfilm. Men det bättrar sig genom boken.

Bortsett från det irriterande draget så gillar jag Hazel. Jag gillar Augustus också. De är två väldigt brådmogna, charmiga tonåringar med sjukdomar som ingen människa borde genomlida. Men de beväpnar sig med galghumor och lever sina liv. Därmed är det också inte vad John Green definierar som en cancerbok: de är inte helgon som når någon slags inre insikt. De lever bara sina liv och den lott de har fått av ödet suger, rent ut sagt.

Det är något mellan mig och John Greens sätt att skriva som aldrig klickar till. Nu kommer en av mina analogier igen, håll hårt i hatten, men det är lite som när du träffar en ny person på en fest. Den här personen är jättecharmig, jättevitsig och intelligent, men det är något som gör att du och denna person aldrig riktigt klickar. Trots alla dessa fina sidor kommer du inte ge hen ditt telefonnummer. Det är lite så det är med mig och John Green: hans sätt att skriva är charmigt och intelligent, men det berör mig inte på djupet. Jag är jätteglad över att ha läst en väldigt välskriven bok, men jag kan inte sätta fingret på varför jag inte är upp över öronen förälskad i denna bok. Det känns som om jag borde vara det.

Jag gråter vid två ställen i boken. Det ena är när hennes mamma, i en återblick, säger att hon inte kommer vara mamma längre. Det andra är något som är viktigt för handlingen och som jag inte ska avslöja, men det var nog värst.

Förr eller senare exploderar jag är en bok om två charmiga, cyniska karaktärer, som inte riktigt fångar mig på det sätt jag hade förväntat mig.

Andra som har bloggat om Förr eller senare exploderar jag/The Fault in Our Stars

Boktjuven; enligt O; Kajsas bokblogg; Lottens bokblogg; Sara Pepparkaka och Schitzo-Cookie’s Bokblogg