K – Klocka. En bok om tidsresor.
Det kan vara framåt eller bakåt i tiden. Vad föredrar du?
Jag läser inte så himla mycket om tidsresor, med tanke på hur svag jag är för spekulativ fiktion. Men om jag gör det, så föredrar jag nog när personer reser bakåt i tiden. Därför att när personer reser framåt i tiden så blir den framtid som skildras ofta så präglad av författarens samtid att jag har svårt att köpa det.
Mina favoritböcker om tidsresor är ju Outlander-serien av Diana Gabaldon. I denna episka serie råkar Claire Randall snubbla genom en stenring och hamna i sjuttonhundratalets Skottland. Det är en turbulent tid när en stor del av skottarna vill återfå sitt självstyre och sätta Charles Stuart på tronen. En inte helt lätt tid för en engelsk kvinna från 1940-talet att dimpa ned i. Särskilt inte som hon träffar Jamie Fraser, en ung skotte som hon dras till fastän hon är gift i sin egen tid…
Jag längtar så efter den nionde boken. Snälla Gabaldon, skriv lite fortare, för jag håller faktiskt på att avlida av abstinens!
Jag tror det ligger mycket i detta att framtidsvisioner präglas av författarens samtid. Hur ska man kunna föreställa sig det som aldrig varit, om det inte helt ska flippa ur? När jag var barn på 1960-talet spekulerades det kring hur världen skulle se ut 2000. Det var rymdresor och luftfarkoster så det stod härliga till. Men aldrig var det någon som tänkte sig att vi skulle ha hemdatorer eller att man skulle kunna ta telefonen med sig på stan.
Min invändning är inte så mycket med tekniken, såsom det är när sunkiga värderingar hänger med. Att det är självklart att vithetsnormen fortfarande råder, att heteronormen frodas och kvinnor i allmänhet är dumma bimbos. Det tyder i mångt och mycket på bristande fantasi, i min mening.
Tidsresor till framtiden är ju betydligt svårare, speciellt om man nu sitter med facit och det inte alls stämmer 🙂
På något sätt blir det ofta rörigare, också…