Konsten att vara kvinna känns lite splittrad

konsten att vara kvinnaBetyg: ☆☆☆
Författare: Caitlin Moran
Originaltitel: How to Be a Woman
Översättare: Molle Kanmert Sjölander
Förlag: Albert Bonnier (2012)
Antal sidor: 319 sidor

Finns till exempel hos Adlibris, Bokus eller CDON.

Beskrivning

Lite från baksidestexten: Det har aldrig varit lättare att vara kvinna. Vi har rösträtt och p-piller och vi har inte blivit brända som häxor sedan 1700-talet. Men det återstår några små frågor…

Kommentarer

Det finns mycket jag håller med Moran om och mycket som får mig att vilja slita mitt hår. Jag håller med om att de stora frågorna är viktiga, men de små frågorna är också viktiga. Jag håller med om att pornografi i sig själv inte är något ont (mer om detta kommer senare i recensionen). Jag håller med henne helt och hållet angående om att Germaine Greer har fått transpersoner om bakfoten (detta skulle jag kunna skriva en uppsats om, så meningen får stå för sig själv).

För att inte tycka om breda generaliseringar, vilket är en del av den kritik som Moran riktar mot Germaine Greer, så gör hon väldigt breda generaliseringar själv gällande både kvinnors och mäns beteenden. Det har tidigare kommit upp hur mycket jag ogillar sexstereotypen att män hela tiden vill ha sex, då det utgör risk för att skapa orealistiska förväntningar i förhållanden. Killar med låg sexdrift kommer uppleva en press att leva upp till stereotypen och tjejerna som är ihop med dem kommer att känna sig oattraktiva därför att ”killar vill ju hela tiden, vad är det för fel på mig?”. Detta är en exemplifiering på en av de generaliseringar jag stör mig på.

Om du nödvändigtvis måste göra breda generaliseringar, är det kanske bäst att inte basera dem på den närmaste umgängeskretsen. Vi har alla en viss faiblesse för en viss typ av människor och därför är det inte pålitligt att göra sådana generaliseringar baserat på hur våra vänner är.

Detta leder kanske vidare till en annan av mina största kritiska synpunkter på boken: Moran riktar sig inte till alla kvinnor. Redan i första kapitlet skriver hon något om att det är kvinnor som har glädje av kukar. Men hallå, alla kvinnor är inte attraherade av män! Om detta handlar om hur en blir kvinna, borde det inte inbegripa alla kvinnor?

Jag håller med Moran om att porr i sig inte är något ont. Men jag håller inte med om att det är bara två människor som har sex. Porr befäster en norm om hur människor ska ha sex och vilka roller folk ska spela under sex som är väldigt inskränkande, för att inte nämna heteronormativa. Dessutom upplever jag det som lite hycklande att hon går hårt åt strippklubbarna när hälften av argumenten hon använder kan användas för pornografi också. Att hon inte tar upp problem med trafficking är lite märkligt, därtill.

Stundtals känns det som om boken är skriven av två olika personer. Det känns väldigt märkligt hur hon i ena stunden predikar att alla kvinnor måste få välja själva, men att de ska känna att det är det de verkligen vill och inte något de känner sig tvingade till att göra, och sedan börja peka med hela handen om att tjejer måste sluta raka underlivet. Det är ett val jag personligen tycker att alla ska få göra själva.

Det fanns en hel del saker jag hade problem med, som ni märker. Men det finns mycket annat som gör att Konsten att vara kvinna är väldigt rolig att läsa. Hon har humor och hon vet exakt hur hon ska använda den för att få mig att kikna av skratt. När hennes chef ber henne sätta sig i knäet på honom och hon dimper ned, tungt, i hans knä, då var jag tvungen att springa runt i huset och dela med mig av det citatet.

Så, hon är rolig. Men hon skriver också otroligt bra kapitel om diverse ämnen. Om att vara fet. Om att skaffa barn. Om att inte skaffa barn. Det är synd att alla bokens förtjänster döljs bakom hennes bristande efterforskningar (kvinnor har faktiskt gjort en hel del genom världshistorien, även om de som har gjort det har blivit förpassade till glömskan på grund av brist på kuk) och bristande objektivitet (hennes argument om varför Jordan inte är en feministikon skulle väga tyngre om det inte märktes alltför tydligt att hon personligen ogillar denna).

Hon skriver väl och berättar historierna med värme och humor, ja. Och jag tycker om Konsten att vara kvinna. Men jag har aldrig varit med till maken om att nicka instämmande och sedan kasta mig upp ur soffan för att ilsket vandra runt. Det är en väldigt ojämn, men trevlig bok. Men förvänta dig inget nytt under solen.

Ett urval av andra som har bloggat om Konsten att vara kvinna

Bokhyllan i pepparkakhuset; BokLizBooks ABC; enligt OFeministbiblioteket; Kreativituren och romeoandjuliet

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

7 svar på Konsten att vara kvinna känns lite splittrad

  1. Jag har fortfarande inte läst Konsten att vara kvinna men skulle vilja göra det. Jag har däremot läst ganska blandade recensioner om den så vi får se när och om det blir av..

  2. Pingback: Lästa i mars 2013 - C.R.M. Nilsson

  3. Pingback: Kaosutmaningen - C.R.M. Nilsson

  4. Carro skriver:

    Ja, jag hade ju som sagt lite svårt för den men kan hålla med dig angående vissa punkter som kapitlen med barn och sådär. Men att boken inte fastnade hos mig berodde nog mest på att jag förväntade mig att den skulle vara rolig och så tyckte jag inte att den var det 😛

  5. Pingback: Konsten att vara kvinna | Bak bok mat

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.