Det här är en bok som gör sig bättre om du känner till tvisten på slutet, men om du är väldigt allergisk mot spoilers bör du inte läsa denna recension.
Betyg: ☆☆☆☆
Författare: Salley Vickers
Originaltitel: Mr Golightly’s Holiday
Översättare: Lisbet Holst
Förlag: Richters (2004)
Antal sidor: 334 sidor
Recensionsexemplar: Nej
Exempel på var den kan köpas i olika format (på engelska)
Pocket | Adlibris, Bokus
Handling
Mr Golightly är en före detta författare som en gång skrev en riktig bästsäljare. Men idag anses hans bok vara föråldrad. Därför åker han iväg på semester till en liten, typiskt engelsk by där han planerar att han ska skriva om sin bok. Kanske gör den sig bättre som en såpopera? Dock blir semestern inte riktigt som Golightly har tänkt sig, då byborna blir en del av hans liv och han engagerar sig i deras liv.
Kommentarer
Där jag hade mitt första sommarjobb fanns det ett arbetsplatsbibliotek, där jag brukade sitta och vänta på att det skulle bli möjligt att ta mig hem. Jag bläddrade förstås i en del böcker när jag satt där. Mr Golightlys semester var en bok som jag fastnade för och letade efter under ett par år. När jag hittade den, gjorde jag ett försök att läsa den utan att lyckas särskilt väl.
Det var först när jag hade råkat bli spoilad för tvisten som jag blev intresserad på nytt. Det är nämligen så här: Mr Golightly är Gud. Gud har tagit semester och ska försöka skriva om bibeln. Med den vetskapen blir boken så mycket mer underhållande. Jag fnissar med regelbundenhet genom de första kapitlen så att min mamma till sist frågar vad det som är så roligt.
Tanken är att han ska skriva om bibeln, men som sagt det kommer en del emellan. Han lär känna alla byborna, från den pompösa och uppblåsta Sam Noble till sin granne Ellen Thomas, som försöker återvinna balansen i en värld där hennes make är död, från den bestämda Paula som inte låter något stoppa henne till den strykrädde Johnny Spence. Och det är relationen till Johnny Spence som särskilt fångar mig. Jag får väl erkänna att jag är svag för berättelser där någon som har det svårt möter en person som hjälper dem att bli lite starkare. Därtill kommer ju att Johnny påminner Golightly om sin egen son och han ångrar att han inte var där för honom som han kanske borde ha varit.
Mr Golightlys semester är så underbart brittiskt. Den lilla byn i Dartmoor, originalen som bor där och så vidare. De flesta av karaktärerna kommer nog att kännas igen, men jag tycker Salley Vickers ger sin egen tvist på det hela. Att den är så brittisk kan även vara till viss nackdel, då den innehåller struntprat som att äldre män inte kan låta bli att titta på kvinnors bröst.
Mr Golightlys semester är en underhållande, lättsmält roman om när Gud skulle ta semester och på så sätt kom närmre sina skapelser på nytt.
Hade jag inte läst boken så hade jag inte läst recensionen eftersom jag har svårt för spoilers och särskilt såhär stora! Men, nu har jag läst boken så jag blev nyfiken på vad du tyckte om den! Det var några år sedan nu, som jag läste boken, men som jag minns det tyckte jag mycket om att läsa den! Jag gillade den och jag tycker att du samanfattar den bra!
Har läst ett par andra böcker av Salley Vickers och fastnat för henne som författare så jag köper på mig en ny lite nu och då. Har någon oläst bok i hyllan dock. Eftersom du gillade den här kan jag rekommendera dig att läsa hennes andra böcker också!
Jag gillade verkligen Mr Golightlys semester, så vi får se om jag testar något ytterligare av henne 🙂
Jag önskar faktiskt att jag hade vetat det där med Gud redan från början. Trots att det var väldigt längesedan jag läste boken, minns jag fortfarande att jag blev irriterad när avslöjandet kom. Förresten så gillar jag Miss Garnets Angel av Salley Vickers mycket mer!
Jag tyckte att det hela gav boken en väldigt intressant dimension. Innan jag visste om det hade jag ingen större lust att läsa boken, ärligt talat.
Pingback: Månadsrapport: Januari 2014 » C.R.M. Nilsson
Pingback: Kaosutmaningen 2.0 » C.R.M. Nilsson