Författare: Linda Olsson
Originaltitel: Let Me Sing You Gentle Songs
Översättare: Lisbet Holst
Förlag: Albert Bonniers förlag (2007)
Antal sidor: 287 sidor
Recensionsexemplar: Nej.
Marskvällen när den unga författaren Veronika anländer till en enslig stuga i en liten dalsländsk by är mörk. Den ensliga stugan är vald för att ge ensamhet och stillhet. Hon behöver skriva klart en roman, men också tystnaden för att komma över en stor sorg. Hennes ankomst observeras i tysthet av den gamla kvinnan som bor i huset bredvid, den enstöriga Astrid. I tryggheten bakom sina skyddande väggar bevarar hon mörka familjehemligheter och en personlig tragedi. Något får henne att närma sig Veronika och vänskapen som växer fram mellan dem kan kanske läka dem båda.
Nu vill jag sjunga dig milda sånger var en av min mormors favoritböcker. Av någon anledning läste jag den inte samtidigt som hon och mamma gjorde det. Troligen var jag inne i någon boksnobbsfas. Men det var en av de böcker jag visste med mig att jag vill rädda undan tömningen av mormors och morfars hus.
Linda Olssons debutroman Nu vill jag sjunga dig milda sånger är skriven på ett oerhört vackert språk. Hon har en förmåga att måla bilder med orden som är skira, vackra, känslofyllda. Växlande himlar är särskilt något hon lyckas fånga. Vatten fungerar som en kraftfull metafor genom bokens lopp.
Men för mig är det något som saknas i Nu vill jag sjunga dig milda sånger. Debutantens oerfarenhet syns i hur lätt och föga övertygande vänskapen växer fram mellan Veronika och Astrid växer fram. Det ges inga övertygande motiv till varför enstöringen Astrid väljer att närma sig Veronika. Den vänskap som växer fram är visserligen fint skildrad, men den blir djup väldigt hastigt.
Likaså känns strukturen i Nu vill jag sjunga dig milda sånger lite klumpig, med sin berättelse i nutid och sina återblickar till de båda kvinnornas förflutna. Vissa händelser och tragedier i Astrids liv har jag svårt att förstå mig på, särskilt det som rör hennes lilla flicka. Där förstod jag inte varför det som hände skedde. Vad som förmådde Astrid att handla som hon gjorde.
Nu vill jag sjunga dig milda sånger är skriven på ett utsökt språk, men lider av lite barnsjukdomar vad det gäller karaktärsteckning och struktur. Jag blir ändå nyfiken på författaren.
