Ringaren i Notre Dame

Originaltitel: The Hunchback of Notre Dame
Regissör: Gary Trousdale och Kirk Wise
Manus: Tab Murphy, Irene Mecchi, Bob Tzudiker, Noni White och Jonathan Roberts
Skådespelare: Joakim Jennefors, Sharon Dyall, Stefan Ljungqvist, Roger Storm, Mikael Grahn, Lars Kronér, Peter Flack, Siw Malmkvist, Monica Forsberg och Håkan Hagegård
Produktionsår: 1996
Längd: 91 minuter

Quasimodo är vanställd sedan födseln och har levt sitt liv undangömd i den mäktiga kyrkan Notre Dame. Där arbetar han som klockringare och får besök av sin välgörare, domare Frollo, som förmanar honom att hålla sig inom kyrkans stenväggar. Quasimodo börjar dock undra alltmer hur det skulle vara att vandra i solen med alla andra. När han vågar sig ut, möter han romen Esmeralda och förälskar sig i henne. Men även domare Frollo har lagt märke till henne, en besatthet som kommer att hota hela Paris och alla romer som rör sig inom stadens murar.

Ringaren i Notre Dame är Disneys tolkning av Victor Hugos roman med samma namn. Således kan vi tolka det som att det är en lätt romantiserad version av berättelsen som slutar lyckligare än vad boken gjorde. Den här filmen var aldrig någon favorit när jag var barn, därför blir jag överraskad över hur bra den.

Jag tror nämligen att jag tycker att Ringaren i Notre Dame är ett av Disneys bästa verk. Troligen är det en berättelse som är lättare för en vuxen att ta till sig: en berättelse om hyckleri och förföljelse. Om utanförskap. Domare Frollo måste vara en av de mest obehagliga, om inte den mest otäcka, av Disneys antagonister. Så självgod, så säker på sin förträfflighet och dygdighet, att han inte kan se att han förkroppsligar varenda dödssynd som finns. Han riktigt fyller mig med rysningar.

Det finns gott om humor och charm i Ringaren i Notre Dame, men det är allvaret och mörkret som drar mig till den. Och den fantastiska musiken. Esmeraldas bön är en fantastisk sång, medan Som eldar verkligen förkroppsligar hela Frollos karaktär. Musiken är värld att lyssna på bara i sig själv.

Ringaren i Notre Dame ledde till en positiv överraskning för mig, då det här är när Disney när det är som bäst.