Författare: Fanny Ambjörnsson Förlag: Ordfront (2011) Antal sidor: 264 sidor Recensionsexemplar: Nej. Exempel på var den kan köpas i olika format Flexband | Adlibris, Bokus, CDON
Är en färg någonsin enbart en färg? Människan tillskriver gärna färger olika egenskaper och gör dem till symboler. Få färger är så laddade som färgen rosa. En färg som symboliserar kvinnlighet sedan mitten av 1900-talet och särskilt flickighet. Rosa är en färg som väcker såväl vällust som avsky, begär som äckel. I Rosa: Den farliga färgen försöker Fanny Ambjörnsson fånga färgen rosa i dess mångskiftande betydelser.
Det första jag någonsin läste av Ambjörnsson var en artikel som hette Den rosa overallen, vars stoff även fick med i denna bok. I korta drag handlar det om hur jämställda småbarnsföräldrar förhåller sig till färgen rosa och deras döttrar. Rosa blir laddat eftersom det tvingar in små flickor i en skrymmande kvinnoroll där de inte förväntas ta för sig, utan istället vara gulligulliga. Paradoxalt nog får inte killar ha på sig rosa eftersom det riskerar att märka dem som tjejiga, som om det är något negativt med det.
Som ni märker, kan en bok om en färg vara riktigt spännande och sätta igång många tankegångar. Det som gör att jag uppskattar Ambjörnssons sätt att skriva är hur hon närmar sig ett ämne. Hon presenterar inte enbart en sida, utan gärna två polariserande. Rosa kan vara ett tecken på förtryck, att inte få ta för sig, men det kan också vara en frihet eller ett motstånd. Det finns många budskap som är kopplade till en ensam liten färg.
På ett kunnigt och engagerande vis guidar Ambjörnsson oss från rosa som ett uttryck för nedvärderad femininitet till ett sätt att i queerkretsar uttrycka motstånd. Därtill också i vilka situationer det är lättare för män att bära rosa än i andra, och vad färgen rosa kan innebära för en heterosexuell man som väntas ta avstånd från färgen. Spännvidden på ämnen inom pärmarna på denna lilla bok är lika imponerande som de är utförligt genomgångna.
Tankarna i Rosa: Den farliga färgen är inte alla gånger lätta, men sättet som de har präntats ned är lättläst. Det är en bok som kräver ett vaket och engagerat sinne för att tillgodogöra sig innehållet till fullo. Men det är så spännande att jag inte vill göra annat än att sträckläsa, vilket sällan händer utanför skönlitteraturen.
Rosa: Den farliga färgen är en tankeprovocerande och mångfacetterad bok. Läs den, säger jag bara. Själv måste jag leta upp ytterligare texter av Ambjörnsson att läsa för det här ger mersmak.
Rosa är min favoritfärg och jag klär mig ofta i rosa. Har länge velat läsa denna bok. Tycker det är väldigt intressant hur laddad den färgen är. Men jag ser den som ett sätt att fira min femininitet och ja… helt enkelt som en grymt snygg färg ;D
Jag har svårt för rosa, men har börjat köpa lite rosa kläder. Det finns ju en del snygga nyanser. En del av det tror jag beror på att jag har tagit till mig den negativa laddningen av färgen. Boken har i alla fall fått mig att fundera kring mitt förhållande till rosa.