Författare: Jeanette Winterson Förlag: Bloomsbury (1992) Antal sidor: 248 sidor Recensionsexemplar: Nej. Exempel på var den kan köpas i olika format Pocket | Adlibris, Bokus, CDON
En bebis hittas flytande på Themsen. Barnet räddas av den mordiska jätten Hundkvinnan, som döper honom till Jordan och går ut med honom i koppel. När han växer upp reser Jordan jorden runt, inte helt olika Gulliver. Han möter många underverk och märkliga företeelser. Det märkligaste undret av dem alla är Tiden själv. Existerar ens Tiden? Vad är i så fall dess natur?
Sexing the Cherry och How to Be Both har egentligen inte mycket gemensamt, men det finns detaljer som är snarlika som gör att jag ångrar att jag läser dem så tätt inpå på varandra. Jeanette Winterson och Ali Smith har vissa stilistiska likheter, och vissa element av berättelserna är lika också. Det gör att jag kan råka blanda ihop böckerna en aning, men förhoppningsvis inte.
Sexing the Cherry måste nog vara det mest makabra av Winterson som jag någonsin har läst. Stilistiskt är hon igenkännlig med sitt sätt att väva in berättelser i berättelsen och göra det osäkert vad som är verkligt och hur allt hänger ihop. Men fullt så här brutal och blodig har jag inte upplevt henne vara tidigare. Hundkvinnan är en fascinerande karaktär, som både äcklar och väcker sympati.
Mellan det mörka och brutala finns det invävt drömlika sagor i Sexing the Cherry. Jordan möter olika underliga platser och människor vars seder och bruk väcker fascination. Som en familj som inte går på golv, utan du måste ta dig fram på lina genom hela deras hem. Berättelserna ger prov på just hur kreativ och mångsidig Winterson är.
Om det finns en författare vars skrivarprocess jag verkligen skulle vilja ha insikt i så är det Wintersons. Just som det känns som om jag har lärt mig reglerna för strukturen Sexing the Cherry så slänger hon in något nytt. En ny stil som bryter av. Ett nytt berättarperspektiv som luckrar upp tid och rum. Något som skakar om och förändrar läsupplevelsen, helt enkelt.
Sexing the Cherry är en mycket märklig, brutal bok som kanske inte är Wintersons bästa, men klart läsvärd ändå.
Winterson är jag mer nyfiken på, har denna oläst i bokhyllan
Det är inte hennes bästa bok och klart makaber, men ändå läsvärd 🙂
Sexing the Cherry är en sån där titel jag hör och och stöter på med jämna mellanrum men egentligen inte visst något om. Så det var intressant att läsa din recension. Jag blir sugen på den 🙂
Det är inte det bästa Jeanette Winterson har skrivit, men fortfarande en riktigt bra bok 🙂
Pingback: Månadsrapport: Juni 2017 - C.R.M. NilssonC.R.M. Nilsson
Älskade The Daylight Gate, gillade inte alls Oranges are not the only fruit. Har inte testat något mer av henne än.
Mina favoriter av henne är Powerbook (men den är väldigt speciell, så det är inte många som håller med mig om att det är hennes bästa); Gut Symmetries och Art & Lies. Jag kan varmt rekommendera dem 🙂
Håller helt med om att Winterson är läsvärd och speciell, även i sina icke-bästa stunder. Minns inte så mycket av ”Sexing the Cherry” dock… Så vissa fastnar väl mer, helt enkelt!
Vissa delar av den kommer nog leva kvar hos mig eftersom de var fruktansvärt makabra, men annars är den nog inte så minnesvärd.