Spirit: Stallion of the Cimarron

Omslagsbild Spirit: Stallion of the Cimarron

Regissör: Kelly Asbury
Manus: John Fusco
Skådespelare: Matt Damon, James Cromwell, Daniel Studi
Produktionsår: 2002
Längd: 83 minuter

Vildhästen Spirit föds i en tid när den vilda västern ännu är otämjd. Ung och bångstyrig, blir han snart ledarhingst för sin flock. Men hans nyfikenhet och oräddhet leder till att han kommer i kontakt med människor, ett möte som leder till att han tillfångatas. Mötet blir brutalt, men han vägrar låta sig tämjas. När han möter den unga Lakotaindianen Little Creek uppstår en märklig vänskap, likaså med Little Creeks sto Rain, en häst med flygande hårman och stora uppfodrande ögon.

Spirit: Stallion of the Cimarron var en av mina favoritfilmer i mellanåldern. Länge har jag velat se om den, men samtidigt varit lite rädd för att göra det. Jag har inte trott att den ska hålla. Men det gör den. Med råge. Animationen av hästarnas rörelsemönster och beteende är djupt imponerande, även om deras karaktärer till stor del är antropomorfiserade. Miljöerna är vidunderligt detaljerade. När jag läser att den Oscarsnominerade, men förlorade till Spirited Away, tycker jag att det är skandal.

Berättelsen om Spirit är också oerhört spännande. Spirit: Stallion of the Cimarron skildrar en tid i förändring, utifrån en hästs synvinkel, när de vita männen tränger allt djupare in i landet och ödelägger. Spirits öde och tåga är gripande och engagerande, och trots att jag har sett filmen många gånger tidigare är jag lika fast som alltid. Det är första gången jag ser den på engelska, men röstskådespeleriet håller särskilt hög klass. Jag menar, Matt Damon gör rösten till Spirit, kan det bli annat än bra?

Spirit: Stallion of the Cimarron har också ett av de tveklöst bästa soundtracken genom filmhistorien. Komponerat av Hans Zimmer, sjunger Bryan Adams många av låtarna. På svenska gjordes det av Martin Stenmarck. Albumet med filmmusiken har följt mig genom åren och det är fortfarande en skiva som jag kan spela för att musiken helt enkelt är så bra.

Spirit: Stallion of the Cimarron är en fängslande och välgjord berättelse som är väl värd att se mer än en gång.

Betyg 5: Den var fantastisk!

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i film och tv och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.