Tematrio: Världslitteratur

En dag efter Världsboksdagen (som jag tyvärr inte hann fira särskilt mycket på grund av oförutsett strul med studierna) kommer mitt tematrioinlägg. Det är nämligen så att Lyran denna gång vill att vi, med anledning av tidigare nämnda dag, ska berätta om tre intressanta texter från jordens alla hörn.

Jag vet inte hur det blev med från jordens alla hörn. Mina tankar fastnade i Japan, av någon anledning.

1. Jag bara måste hålla med Lyran och rekommendera Vi kom över havet av Julie Otsuka (min recension kommer under dagen!). Året är 1909 och en grupp unga kvinnor färdas över havet från Japan till USA för att gifta sig. Men männen som väntar dem är inte männen på bilderna och i breven; det rör sig inte om några bankirer. Det som väntar många av dem är umbäranden och sorg, men många får även lyckliga liv. En roman som fick mig att hålla andan medan jag läste den.

2. Jag har följt Annas resa till Japan och varit djupt avundsjuk. Hennes besök i Hiroshima fick mig att tänka på en bok jag läste när jag gick i gymnasiet: Black Rain av Masuji Ibuse. Det är en japansk klassiker om efterdyningarna av bombningen. En man ska försöka gifta bort sin niece, men det går inte särskilt bra: det ryktas nämligen om att hon är sjuk och att hon var i Hiroshima när bomben föll. Han läser i sin dagbok för att bevisa att hon inte var där och inte är sjuk, men tvingas komma till insikter om mer än sin niece. Förvånansvärt icke-sentimental bok trots ämnet, men en riktigt bra skildring.

3. Like Water for Chocolate av Lara Esquivel är en underlig bok med matlagning i sitt hjärta. Tita är den yngsta flickan i sin familj och enligt traditionen får hon därför inte gifta sig, utan hon ska förbli kvar hos modern för att ta hand om henne. Givetvis blir hon dock förälskad i en man, som gifter sig med hennes syster för att få vara i hennes närhet. Centralt i boken är, som sagt, Titas matlagning och hon är en fenomenal kock, men hennes mat kan få märkliga saker att hända. En ganska skruvad bok som jag tyckte bra om och som har gett upphov till en minst lika skruvad filmatisering.