The End of Men av Christina Sweeney-Baird

The End of Men av Christina Sweeney-Baird

Författare: Christina Sweeney-Baird
Förlag: Harper Collins (2022)
Antal sidor: 407 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

År 2025 har det skett ett mystiskt virusutbrott i Skottland. Sjukdomen har i allmänhet dödlig utgång och tycks bara drabba män. När läkaren Amanda MacLean rapporterar om sina observationer från sjukhusets akutavdelning, avfärdas hon som hysterisk. När man väl hörsammar hennes varning är det alldeles för sent. Viruset har omvandlats till en global pandemi och en politisk. Alla offer är män. Världen blir främmande – en kvinnas värld.

The End of Men är skriven innan Covid19-pandemin gjorde sitt intåg över världen. Därför är det intressant att följa likheter och skillnader i hur pandemierna hanteras. Dödligheten här är mycket högre än i vår verkliga pandemi, men konsekvenserna som skildras blir än mer förödande. Det sätter fingret på hur sårbart samhället är när det är så snävt könsfördelat. Många samhällsviktiga yrken, såsom sophämtning, domineras av män. Plötsligt måste kvinnor skola om sig.

På sätt och vis har The End of Men vissa stilistiska likheter med Max Brooks Världskrig Z. Båda böckerna är skrivna efter katastrofen, när mänskligheten håller på att återhämta sig, med de överlevandes vittnesmål. Rösterna blir många när Christina Sweeney-Baird försöker skildra så många olika erfarenheter. Efter ett tag, stönar läsaren till varje gång den ser ett nytt namn: inte en synvinkel till! Men det är ändå något spännande och fängslande med denna berättelse, som gör att man söker sig vidare i den. Oavsett hur förvirrande det stora antalet berättarröster kan bli.

Oavsett hur sidorna flyger förbi, är det något med The End of Men som skaver. Det tar tid att sätta fingret på det, men så slår det mig: det heteronormativa. De enda män som figurerar i boken är makar eller fäder. De är inte enbart en bror eller en vän. Homosexuella män eller transkvinnor omnämns inte förrän på slutet, när det verkar som om någon har påtalat detta för Sweeney-Baird. Hur ensidigt perspektivet är i hennes bok. Kanske går det att ses som ett uttryck för den fiktiva författarens bias, då hela boken är skriven som en antropologisk studie. Det är dock lite retande att den enda queera karaktären långt genom boken, är en kvinna som demoniseras för att hon tar betalt för sina medicinska upptäckter.

Även om The End of Men har sina svaga sidor, är det en riktigt spännande debut som väl fångar livet under en global pandemi.

Betyg 4: Gillade den verkligen.

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.