The Turning

The Turning

Regissör: Floria Sigismondi
Manus: Chad Hayes och Carey W. Hayes
Skådespelare: Mackenzie Davis, Finn Wolfhard, Brooklynn Prince
Produktionsår: 2020
Längd: 94 minuter

Kate lämnar sitt jobb som lärare på en skola för att bli privatlärare åt föräldralösa Flora. När Floras bror Miles oväntat återvänder, relegerad från sin skola, börjar hemligheter från barnens förflutna uppdagas. Vad hände egentligen med Kates föregångare, miss Jessel? Och vem är den mystiske Quint som haft ett sådant starkt inflytande över Miles? Alltmer underliga saker börjar ske. Kate blir alltmer övertygad om att något hemsöker dem… och är ute efter barnen.

Med tanke på att jag inte blev särskilt förtjust i Henry James The Turn of the Screw är det lustigt att jag har sett tre filmatiseringar av boken. The Turning blir den tredje i ordning. Tidigare har jag sett The Turn of the Screw och The Haunting of Bly Manor.

I The Turning har handlingen förlagts till tidigt 90-tal, vilket gör att musikvalet stundtals är helt fantastiskt. Året är 1994 och Kurt Cobain har just begått självmord, vilket återkommer filmen igenom. Uppdateringen av handlingen känns fräsch och intressant. Vinklingen med miss Jessel som ett offer för en vedervärdig Quint är ny.

Skådespelarmässigt bjuder The Turning på en del fina skådespelarprestationer. Finn Wolfhard gör nog den bästa tolkningen av Miles som jag har sett. Han lyckas förvandla honom till både riktigt charmig och djupt obehaglig. Jag är mycket imponerad. Likaså tycker jag att Mackenzie Davis är riktigt bra som Kate, som sakta men säkert börjar förlora grepp om vad som är verkligt och vad det är som pågår.

Dessvärre upplever jag inte att The Turning håller hela vägen fram. Mitt problem med grundhistorien tror jag är vagheten: det finns två möjligheter i The Turn of the Screw. Antingen är barnen besatta av spöken eller så håller läraren på att bli galen. Här gör man en definitiv vinkling åt det ena hållet, men slutet urartar ändå i någon sorts vaghet som gör att jag undrar vad det är jag egentligen har sett.

The Turning är dock bättre än boken och jag tycker helt klart att den var sevärd.

Betyg 3: Gillade den.

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i film och tv och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.