Uglies av Scott Westerfeld

uglies

Betyg: ☆☆☆
Författare: Scott Westerfeld
Serie: Uglies, #1
Förlag: Simon Pulse (2005)
Antal sidor: 225 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Tally är nästan sexton år och kan knappt bärga sig innan det sker. När du är sexton år får du nämligen genomföra den operation som förvandlar dig från avstötande ful till en slående attraktiv pretty. Efter det handlar livet bara om att ha kul. Snart är det Tallys tur. Men hennes nya vän Shay är inte övertygad om att hon vill bli pretty. När Shay rymmer, lär sig Tally en ny sida prettyvärlden och det är inte vackert alls. Myndigheterna ger henne ett val: hitta vännen och lämna över henne, eller att aldrig någonsin bli aldrig pretty. Valet kommer att förändra hennes liv.

På den tiden när jag fortfarande gick i gymnasiet var mitt schema som en schweizerost: fullt av hål. Det var mycket självstudier som jag spenderade i skolbiblioteket. ”Min” plats var längst ned i biblioteket, framför avdelningen för engelsk skönlitteratur, och varje gång jag vände mig om fick jag syn på den: Uglies av Scott Westerfeld. Hur många gånger jag plockade fram den för att titta på den vet jag inte, men av någon anledning ställde jag alltid tillbaka den. Tills den dag för två år sedan då jag hittade boken på second hand och köpte hem den.

Den mest uppenbara parallellen att dra gällande ungdomsdystopier är till Delirium-trilogin. Båda världarna i böckerna rör att vid en viss ålder genomgå en stor operation som kommer leda till extrem förändring. Även karaktärerna är väldigt lika varandra. Tally vill inget hellre än att bli pretty, medan hennes vän Shay vill leva sitt liv och se ut som hon själv vill. Tally är Lena, och Shay är Hana. Parallellen mellan karaktärerna är så stark att det nästan känns osannolikt att Lauren Oliver inte skulle ha läst Uglies och inspirerats av den.

Jag gillar inte Tally. Inte egentligen. Men en av de saker som jag gillar bäst med Uglies är att hon verkligen är helt övertygad om att normalt är fult och att det är bäst att bli pretty. De samhällen vi föds i och växer upp i formar oss. De är fyllda av normer och värderingar som påverkar hur vi bör bete oss och vad som ska anses vara attraktivt. Normer är också något av det som är svårast att förändra. Därför tycker jag att det ofta är frustrerande orealistiskt att en person träffar en snygg kille och genom ett trollslag förstår hur snedvriden hennes världsbild är. Tally är helt övertygad om att det rätta är att bli pretty och att allt annat vore fel.

Som i alla andra ungdomsböcker måste det finnas ett romantiskt inslag även i Uglies. Och jag är ledsen, men jag förstår inte alls. För mig räcker det inte med flicka möter pojke och tycker att han är lite halvt gullig, för att i nästa stund börja tala om kärlek. Vad är det som gör att Tally blir kär i den som hon blir kär i? Jag kan ärligt talat inte se denna kärlek som påstås finnas mellan dem.

Uglies har en intressant världsuppbyggnad och var väldigt lättläst, men jag är inte helt övertygad om att jag borde fortsätta med serien.

Andra delar i serien

Uglies

Pretties

Specials

Extras

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 svar på Uglies av Scott Westerfeld

  1. Föll inte heller för den här (även om jag läste ut serien…). Tyckte idén var bättre än genomförandet.

  2. Pingback: Boktolva 2014 » C.R.M. Nilsson

  3. Pingback: Kaosutmaningen 2.0 » C.R.M. Nilsson

  4. Pingback: Månadsrapport: April 2014 » C.R.M. Nilsson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.