Författare: Benjamin Lacombe Illustratör: Agata Kawa Originaltitel: La carnet rouge Översättning: Kerstin M. Lundberg Förlag: Alvina (2011) Antal sidor: 32 sidor Recensionsexemplar: Nej. Exempel på var den kan köpas i olika format Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON
Vid tretton års ålder skickas William Morris till den strikta internatskolan Marlborough College. Men det är inte studierna som fångar hans intresse utan den underbara trädgården. Han har en röd skrivbok där han ömsint återger naturen omkring honom. När han sitter med dem på lektionerna tröttnar en av lärarna på hans dagdrömmande och beslagtar boken. Tur är väl det, eftersom läraren på så vis får upp ögonen för Williams speciella talang och uppmuntrar honom att utveckla den vidare. Därmed inser William att det går att förändra världen genom att öppna människors ögon för skönhet.
Sommaren 2014 gjorde min familj en avstickare till Tjolöholm slott på väg hem från en semester i Göteborg. Slottet och dess omgivningar trollband oss. En vacker bilderbok, William Morris bok, trollband mig i souvenirshoppen och var absolut tvungen att följa med mig hem. Berättelsen är inspirerad av verkligheten och skildrar William Morris, ett stort namn inom den brittiska Arts and Crafts-rörelsen. Storyn är författad av Benjamin Lacombe och boken illustrerad av Agata Kawa.
Till vardags är Benjamin Lacombe illustratör och jag tycker att det märks. Även med tanke på att William Morris bok är en bilderbok så är storyn tunn. Fruktansvärt tunn. På gränsen till obefintlig. Det är lite hattigt, små episoder här och där, och inte någon riktig emotionell tyngd i berättandet. Intrycket blir fragmentariskt.
Men bilderna är det som gör William Morris bok. Agata Kawa har en distinkt och mycket vacker stil där hon effektfullt använder sig av färgerna. Bilderna är väldigt detaljerade. De visar på den fulla vidden av en ung pojkes enastående fantasi. Illustrationerna innehåller därtill hemliga budskap som det är kul att leta efter.
William Morris bok är en oerhört vacker bok, men dess story är lite i tunnaste laget.
Så vacker den är!
Den är så otroligt fin 🙂 Jag kan inte se mig mätt på Agata Kawas illustrationer.