essays | notemeetsletter | skrivpuff | misc | challenge fic | site info
|
Konsten att delegera Han gjorde en knyck med handleden och askan föll av cigarettfimpen ned på den snöblöta asfalten. Snön höll redan på att smälta bort, trots att det bara var i mitten av februari. Smältningsattacken var en prekär situation där varje steg var tvunget att övervägas noggrant, så att du inte halkade på en isfläck och drattade på ändan. Isen blev, om möjligt, ännu halare när snön smälte bort. Det var i sådana här ögonblick som han blev glad att han kunde skicka sin underordnade på alla dessa irriterande ärenden. Andersson kunde riskera i livet i hans ställe, tyckte han. Med ytterligare en knyck på handleden slängde han iväg fimpen och den landade i en snödriva. Han öppnade dörren och värmen flydde ut innan han stängde den bakom sig. ”Andersson!” ropade han. Eller skällde. Han var trots allt en gammal hund med mer skall än bett. ”Ja?” Den yngre mannen såg förhoppningsfullt upp. Alltid så ivrig att göra hans ärenden åt honom. Den äldre grep tag i ett papper när han passerade sitt skrivbord. ”Spring dit och ta det exakta antalet saker som står där,” beordrade han. Andersson lyste upp, ivrig att vara till lags, och sprang nästan i sin hast att ta på sig ytterkläder. Rökaren slog sig ned på den övergivna, varma stolen och lyfte upp Anderssons orörda kaffe. Han tog en klunk och log. Skitstövel? Ja. Skicklig på att delegera? Ja, för fan! |
Copyright C.R.M. Nilsson 2010